Finansminister Anders Borg vill bötfälla arbetslösa som inte är tillräckligt på hugget i jakten på jobb. Jag vet inte hur vanligt det är att arbetslösa såsar i soffan eller framför teven i stället för att leta arbete. De arbetslösa jag känner ligger i som speedade cyklister i Tour de France. Problemet heter jobbrist. Men visst. Den som medvetet struntar i att ragga jobb kan säkert väckas till besinning med hjälp av den borgska piskan. Men går det alltid och i varje enskilt fall att objektivt tolka begreppet "tillräckligt aktiv"?
Anders Borgs utspel är ett stickspår. Huvudspåret är regeringens samlade a-kassepaket. Över en natt förändras de ekonomiska förutsättningarna för de arbetslösa. Deltidsarbetande (de flesta kvinnor) och långtidsarbetslösa drabbas hårdast. "Jobbpolitik", flinar regeringen. Klasspolitik är vad det är. A-kassedeformeringen har två syften: 1/ Att pressa lönerna neråt. 2/ Att finansiera regeringens omfattande skattesänkarprogram - drygt tre fjärdedelar av skattesänkningarna på ca 40 miljarder kronor nästa år tillfaller de bäst avlönade. Så ser ministären Reinfeldts politik ut i verkligheten: Hushåll med höga inkomster och exklusiva villor i till exempel de fashionabla förorterna i Stockholm sponsras med skattesänkningar på mellan 30 000 och 40 000 kronor per månad. Skattesänkarkalaset betalas av den arbetslösa undersköterskan och butikskassörskan.
Inom kort beslutar höginkomsttagare som Gunnar Axén (m), Norrköping, Karin Granbom (fp), Linköping och Andreas Norlén (m), Motala, att dra åt tumskruven kring de arbetslösa - på samma gång som de borgerliga riksdagsledamöterna beviljar de rika omfattande skattesänkningar. Axén, Granbom, Norlén & Co sover säkert gott om natten. Andra ligger och vrider sig av oro. Regeringen och dess vasaller i riksdagen påstår att jobben blir fler när otryggheten ökar. Ändå räknar regeringen med ytterligare 14 000 öppet arbetslösa nästa år. Men de rika och välsituerade skrattar hela vägen till S:t Tropez. Inom kort erbjuds de billiga, skattesubventionerade pigor. Vilka som ska göra jobbet? Gissa själv.
Kinda - ett lärlingseldorado
Alla snackar om om hur viktigt det är med lärlingsplatser. I Kinda är det mindre snack, men desto mera verkstad. Det lärlingsbaserade industriprogrammet följdes i augusti i år av fordonsprogrammet, och till nästa höst startar lärlingsutbildning inom sektorerna hotell- och restaurang, hantverk och el (se Corren 28 oktober). Hösten 2007 är Kinda en av rikets lärlingstätaste kommuner.
Det har orerats länge om behovet av lärlingsplatser. Att Kinda lyckas är frukten av ett långtgående och prestigelöst samarbete mellan bygdens företag och kommunen (Lärcentrum, Allhamraskolan). Som pedagogiskt exempel är Kindamodellen föredömlig. Därför tilldrar den sig uppmärksamhet från andra kommuner. Det är bara att hoppas att modellen sprider sig.
Corren om borgarbrådska
Correns borgerliga ledarsida kritiserar regeringen därför att universiteten har ynka två veckor på sig att ta ställning till ett nytt lagförslag. Två veckor är rena evigheten jämfört med regeringens a-kassebrådska. "Remissinstanserna har haft en vecka att yttra sig över utkastet till lagrådsremiss", skriver lagrådet.