Det mest handfasta skälet är att Turkiet håller sina hamnar och flygplatser stängda för EU-medlemmen Cypern. En politisk blockad som för övrigt är ömsesidig. Europa upprätthåller ett slags handelsembargo mot den turk-cypriotiska delen av ön.
Turkarna anser att det är orättfärdigt eftersom den turk-cypriotiska befolkningen röstade ja till FN:s plan att förena Cypern 2004. Republiken Cyperns befolkning röstade nej - och omöjliggjorde därmed en lösning.
Positionerna är än så länge låsta och EU:s nya förhandlingsstrategi sätter tryck på Turkiet att öppna sina hamnar. Men Turkiet kräver att embargot upphör och EU har ännu inte lyckats enas om hur det ska gå till.
Bakom kulisserna är inrikespolitiken i såväl Turkiet som i flera medlemsländer en viktig del av låsningen.
Turkiet väljer nytt parlament i november 2007. Opinionen för ett medlemskap har sjunkit drastiskt, från 80 procent för ett par år sedan till långt under 50 procent i dag.
Inför hemmaopinionen har premiärminister Tayyip Erdogan inte råd att verka undfallande inför EU:s krav. Många turkar anser att de är orimliga och att nya krav hela tiden läggs till de ursprungliga. Tre av fyra turkar tror inte att EU någonsin kommer att släppa in dem som medlemmar, enligt tidskriften The Economist.
Den turkiska ekonomin växer fyra gånger så fort som EU:s - även det en orsak till att allt färre turkar ser positivt på ett medlemskap.
Från europeiskt håll säger kritikerna att det finns en gräns för hur många nya, stora länder EU kan absorbera. Turkiet skulle med sina 71 miljoner invånare bli EU:s folkrikaste medlem.
Men oron rymmer ett mått av islamofobi och rädsla för "social turism". Utvidgningen 2004, då tio nya länder gick med i EU, har förlöpt utan stora problem.
Frankrike, Österrike och - föga förvånande - Cypern hör till dem som är mest negativa till Turkiet. I Frankrike kan frågan rent av påverka presidentvalet nästa år.
Inrikesminister Nicolas Sarkozy, som är högerns kandidat, är uttalat fientlig till utvidgningen. Vänsterns Ségolène Royal vacklar.
Men EU har mycket att vinna på ett turkiskt medlemskap. Det gäller ekonomiskt, kulturellt och strategiskt. Turkiet kan bli en viktig bro mellan Europa, Mellanöstern och Asien.
Sverige bör med all kraft ställa sig bakom kraven på att Turkiet respekterar mänskliga rättigheter. Men också ta tydlig ställning för ett turkiskt medlemskap på sikt och verka för en lösning på konflikten med Cypern.
Vänskapen mellan Turkiet och Sverige går hela vägen tillbaka till en försvarsallians som slöts 1793 - den första mellan det Osmanska riket och en kristen stat.
Det är en vänskap som förpliktigar.