Turkiets riksåklagare anser att regeringspartiet AKP bör förbjudas och har vänt sig till författningsdomstolen. Det är en mycket oroande inställning.
AKP, Rättvise- och utvecklingspartiet, fick 47 procent av rösterna i förra årets val och har egen majoritet i parlamentet. Partiet har visserligen sina rötter i den islamistiska rörelsen, men har också varit den kraft som tydligast styrt Turkiet mot reformer, mot att bli ett modernt land och mot ett EU-medlemskap.
När AKP, stärkta av valframgången 2007, lade ett förslag om att tillåta kvinnor att bära slöja på universiteten hamnade partiet på kollisionskurs med Turkiets inflytelserika militärer. Slöjan är en laddad symbol i Turkiet som är en benhårt sekulär stat ända sedan den grundades av Mustafa Kemal Atatürk 1923.
Den sekulära staten försvaras aggressivt av ett etablissemang bestående av höga generaler och domare i oskön förening. Det är samma krafter som legat bakom exempelvis när nobelpristagaren Orhan Pamuk ställts inför rätta för att ha "kränkt turkiskheten" när han berättat om folkmordet på armenier 1915 i sina böcker. Knappast några renodlade demokrater, med andra ord.
Många turkar - och i synnerhet AKP:s muslimska väljare - ser försöket att dra regeringen inför författningsdomstolen som ett exempel på det gamla etablissemangets maktfullkomlighet. 53 procent av turkarna är emot att regeringspartiet förbjuds.
Risken för en militärkupp kan inte avfärdas - Turkiet har redan sett tre sådana och var på 1980-talet en militärdiktatur.
Det den nu pågående maktkampen handlar om är nämligen inte slöjan som sådan, utan om militären tänker acceptera att den inte bör sätta sig över demokratin. Det vore hög tid. Ett modernt Turkiet behövs i världspolitiken - och ironiskt nog är det "islamisterna" i AKP som står för det moderna.