Maktkampen i Ukraina hårdnar efter att president Viktor Jusjtjenko - på tveksam konstitutionell grund - beslutat upplösa parlamentet och utlysa nyval. Bakgrunden är att den politiske rivalen, tillika landets premiärminister, Viktor Janukovitj aktivt försökt få parlamentsledamöter från Jusjtjenkos oppositionsparti att gå över till hans sida - även det i strid med konstitutionen.
Den västvänlige Viktor Jusjtjenko blev världskänd i samband med presidentvalet 2004 då hans politiska motståndare först försökte förgifta honom och sedan ta ifrån honom valsegern genom fusk. Justjenko, som fortfarande lider av sviterna från förgiftningen red dock ut stormen tillsammans med sin allierade Julia Timosjenko och folkets stöd i vad som kom att kallas "den orangea revolutionen".
Förhoppningarna var stora på den västorienterade och förhållandevis liberala koalition som Jusjtjenko ledde. Det halvauktoritära styret i Ukraina - som allt mer började likna regimen i grannlandet Vitryssland - skulle en gång för alla brytas.
En del viktiga framsteg har också skett sedan 2004: yttrandefriheten har stärkts och presidentmakten försvagats. Men reformanhängarna har samtidigt fått anledning att känna sig besvikna på sina ledare. Korruptionen - till exempel i form sammanblandning av offentlig och privat affärsverksamhet har exempelvis fortsatt. Ett problem som Ukraina visserligen delar med flera före detta öststater. Men Jusjtjenko och Timosjenko har dessutom inte lyckats hålla samman sin koalition vilket resulterat i en mängd skiftande och oheliga allianser över blockgränserna.
De svikna förhoppningarna ledde till att ukrainarna i parlamentsvalet 2006 lät den mer Rysslandsorienterade Viktor Janukovitj komma tillbaka till makten - den här gången som premiärminister. Sedan dess har det politiska livet förlamats av motsättningarna mellan presidenten och premiärministern.
Janukovitj har stöd av en majoritet i parlamentet men Jusjtjenko har kunnat blockera parlamentsbeslut med hjälp av presidentens vetomakt. Försöken från Janukovitj sida att "köpa över" parlamentsledamöter kan ses som ett försök att uppnå den två-tredjedelsmajoritet som krävs för att upphäva presidentvetot.
Den nu uppkomna situationen i Ukraina visar inte minst på de problem som kan uppstå när unga splittrade demokratier ger presidenten stora befogenheter gentemot parlamentet enligt amerikansk förebild. Utan en väl inarbetad politisk förhandlingskultur är risken stor att en konstitution baserad på maktdelning skapar handlingsförlamning. Rimligen vore en renodlad parlamentarism att föredra i ett land som behöver reformeras från grunden. Det ger regeringen större befogenheter att ta itu med akuta problem och bidrar också till att ansvarsutkrävandet blir tydligt.
När gatorna i Kiev nu fylls av anhängare från olika politiska läger gäller det för de politiska ledarna att visa prov på politisk mognad och respekt för lagen. EU-kommissionen uppmanade igår parterna att finna en fredlig lösning. Något annat alternativ finns inte. Ukraina är just nu inte i behov av någon tuffe Viktor.
Citat: Rimligen vore en renodlad parlamentarism att föredra