Regeringen påpekar det själv, att ”bestämma skolplikten enbart utifrån antalet år, inte utifrån om målen för utbildningen har uppnåtts, är ett alltför fyrkantigt sätt att se på människor”. Meningen återfinns i stycket om förlängd skolplikt för den som saknar behörighet till gymnasieskolan som är ett av de tre förslag om stärkt grundskola som presenterades i går. Plikt till ytterligare ett skolår ska gälla elever som inte uppfyllt målen vid utgången årskurs 9. Årskurs 9 kommer emellertid att bli grundskolans tionde år, om regeringen får som den vill, eftersom den vill göra förskoleklassen obligatorisk för alla sexåringar. Om det sägs inget om fyrkantighet.
För barnens del innebär dock en tioårig grundskola ingen större förändring jämfört med i dag. De allra flesta, enligt Skolverket mellan 95 och 96 procent, av sexåringarna går redan i förskoleklass. Men Magdalena Andersson (S), som tillhör ett parti som tidigare förslagit obligatorisk F-klass, gör det lite väl enkelt för sig när hon säger att saken handlar om ett möbelbyte, ”om sexåringarna ska sitta på golvet eller i skolbänkar”. Om F-klassen integreras i grundskolan uppkommer frågor som rör dels lokaler, men framför allt personalens nivå på utbildning. I dagens F-klasser kan nämligen både lärare och förskolelärare arbeta, och frågan är vad som händer med de sistnämnda när förskolan blir en del av grundskolan. Enligt Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, vore det dumt att ”kasta ut” förskolelärarna eftersom prognoserna säger att Sverige kommer lida av lärarbrist på bara några få års sikt.
Däremot borde Alliansen sökt samarbete med S, nu när de står så nära varandra. S har nämligen också föreslagit obligatorisk sommarskola för elever som inte klarar målen, men redan från årskurs 6. Det är ett bra förslag. Eftersom betyg – tecknet för om målen är uppnådda eller inte – ska sättas från årskurs 6, är det också rimligt att åtgärder vidtas omgående om elevens kunskaper inte är tillräckliga. På det viset undviker man att problemen skjuts på framtiden och åtgärdas först efter årskurs 9 (eller 10) och då kanske har växt sig större än nödvändigt. Färre kanske då behöver gå ett helt extra år i grundskolan innan de når behörighet, vilket sparar både tid och pengar. Tidigare sommarskola borde också minska dramatiken för den enskilde eleven om det inte bara är de ”dåliga” niorna som tvingas till detta.
Sammanfattningsvis känns förslagen om tidigarelagd och förlängd skolplikt mest som en axelryckning. De kommer, om de nu blir verklighet (tidigast under slutet av nästa mandatperiod), säkerligen inte göra någon skada. Som regeringen framhåller så börjar majoriteten av barnen i övriga OECD-länder skolan vid sex års ålder. Men förändringarna kommer heller inte att förbättra svenska elevers kunskapsnivåer och resultat i kommande Pisaundersökningar. För det måste mer kvalitativa förändringar till.