Alliansen har enats med miljöpartiet om att ändra grundlagen på tolv punkter. Det handlar om centrala demokratifrågor som maktfördelning, väljarnas inflytande och skydd av medborgerliga rättigheter.
Utspelet sker i kölvattnet av grundlagsutredningen som ska redovisa sitt uppdrag senast i december i år.
Hur reagerar då socialdemokraterna på fempartiförslaget? Morgan Johansson (s) säger till Ekot:
"Sverige är ingen bananrepublik, vi är inte ett land där man trumfar igenom stora förändringar när det gäller grundslagsfrågor."
Andemeningen tycks vara att om socialdemokraterna inte godkänner en ändring av grundlagen, är den att jämföra med en konstitutionell statskupp. En symptomatisk s-attityd.
Vad är det som får Johansson att ta i så förbenat?
Jo, fempartiförslaget går emot s vilja på två punkter. Det vill skilja riksdagsvalet från det kommunala valet genom olika valdagar. Det missgynnar förstås s, som har störst andel potentiella soffliggare bland sina väljare. Om inte lika mycket står på spel masar sig gråsossen kanske aldrig iväg till vallokalen.
Men det må vara hänt. Syftet med förslaget är att lokala och regionala frågor kan få större utrymme när valen till kommun- och landstingsfullmäktige får en egen dag - och en helt egen valrörelse. En utmärkt tanke.
Ett högt valdeltagande är positivt. Men om det ställs mot ett större förståelsedjup, att väljarna fått bättre möjligheter att verkligen sätta sig in i de frågor som valet handlar om - ja, då är det senare att föredra.
Ännu ett förslag misshagar Johansson. Det är stärkta möjligheter till personval, genom att större vikt läggs vid vilka kandidater som kryssas för av väljarna. Möjligheterna att toppstyra ett parti och se till att alla drar åt samma håll minskar då.
Uppenbarligen gillar inte s det, men det är svårt att se vad väljarna har att förlora på saken. Särskilt i kommunerna får väljarna stor makt att hitta en kandidat som ger röst åt deras vilja - och se till att hon eller han också får en plats i fullmäktige. Det är positivt.
Sammanlagt handlar fem förslag på tolvpunktslistan om att vitalisera den lokala demokratin. Det lokala självstyret ska stärkas i grundlagen. En möjlighet till kommunala extraval införs - till exempel när ingen stabil majoritet kan bildas. Kommunala folkomröstningar ska göras till ett vassare redskap för folkviljan.
Var och en av dessa punkter förtjänar sin egen diskussion. Men som helhet skulle fempartiförslaget innebära att den kommunala demokratin uppgraderas. Det är väl värt ett försök.
Positivt är också att miljöpartiet visar integritet i dessa frågor och håller s på behörigt avstånd. Språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand slipar för fullt på ministerfähigheten - och de vet hur den slipstenen ska dras. Förhoppningsvis inser också s så småningom att det är väljarnas intressen som står på spel och kryper till korset.
En så bred överenskommelse som möjligt är naturligtvis önskvärd.