Men i den senaste Sifo-mätningen, som publicerades i SvenskaDagbladet igår, får vänsterpartiet endast 5,0 procent av väljarstödet-- en minskning med 1,4 procentenheter. Det är den sämsta mätningen förpartiet sedan juli 1994.
"Det är usla siffror, väldigt usla siffror, och vi ska upp fråndem." sade Mats Einarsson, ledamot av vänsterpartiets verkställandeutskott, till DN:s nätupplaga igår.
Ändå kan nedgången inte ha kommit som en överraskning. Numera ärdet stridigheter och avhopp i täta strömmar som dominerar bilden av v-- många tidigare vänsterväljare har nog helt enkelt tröttnat påosäkerheten kring vart partiet är på väg.
Nu är frågan: vad innebär detta för styrkeförhållandena mellan blocken?
Socialdemokraterna har nu 36,1 procent av väljarna bakom sig, enökning med 2,4 procentenheter, enligt Sifo. Antagligen är det löftenaom en tandvårdsreform och mer pengar till äldrevården som nu avspeglarsig i opinionen.
Moderaterna minskar däremot -- partiet tappar 2,8 procentenheter och landar på 27,4 procent.
Detta hade inte behövt vara ett problem för det borgerliga blocket,om de övriga partierna i alliansen hade täckt upp för förlusten.
Men i dagsläget är det bara folkpartiet, med sina 10,7 procent, sombefinner sig på betryggande avstånd från fyraprocentsspärren tillriksdagen. Centerpartiet och kristdemokraterna landar på mer riskablanoteringar: 5,2 respektive 4,3 procent.
Visserligen leder den borgerliga alliansen fortfarande, medsammanlagt 47,6 procent av rösterna mot regeringsblockets 45,9 procent.
Men det är en ledning som hänger på att samtliga fyra partier håller sig kvar i rikspolitiken.
De borgerliga politikerna har flera anledningar att se upp.
Enligt medieanalysföretaget Observer har statsminister Göran Perssonnu blivit nästan lika dominerande i medierna som han var före sinsjukdom förra sommaren. Mediautrymmet för de borgerliga partiledarnahar däremot minskat väsentligt sedan i somras -- samtidigt sompubliciteten kring alliansen har blivit mer negativ.
Dessutom kan junilistan stjäla EU-kritiska väljare frånallianspartierna. Nils Lundgrens parti får 3,7 procent -- en minskningsedan föregående mätning, men ändå en hög notering med tanke på attpartiet knappt synts till sedan lanseringen.
Feministiskt initiativ och sjukvårdspartiet, småpartierna somförväntades ta väljare från vänsterkanten, går det betydligt sämre för:Fi landar på cirka 1 procent, medan stödet för sjukvårdspartiet knapptär mätbart.
Med fyra partier nära fyraprocentsspärren centerpartiet,kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet -- är det upplagtför en nervpirrande valrörelse. Den borgerliga alliansen gör bäst i attvässa sina strategier för att nå ut i medierna, annars riskerar de attförlora försprånget hos väljarna.
Lars Ohlys kappvändning kom för sent. För ett par veckor sedandeklarerade vänsterpartiledaren att han har slutat kalla sig kommunist-- förmodligen för att locka tillbaka väljarna som flytt partiet underdet senaste året.
Men i den senaste Sifo-mätningen, som publicerades i SvenskaDagbladet i går, får vänsterpartiet endast 5,0 procent av väljarstödet-- en minskning med 1,4 procentenheter. Det är den sämsta mätningen förpartiet sedan juli 1994.
"Det är usla siffror, väldigt usla siffror, och vi ska upp fråndem." sade Mats Einarsson, ledamot av vänsterpartiets verkställandeutskott, till DN:s nätupplaga i går.
Ändå kan nedgången inte ha kommit som en överraskning. Numera ärdet stridigheter och avhopp i täta strömmar som dominerar bilden av v-- många tidigare vänsterväljare har nog helt enkelt tröttnat påosäkerheten kring vart partiet är på väg.
Nu är frågan: vad innebär detta för styrkeförhållandena mellan blocken?
Socialdemokraterna har nu 36,1 procent av väljarna bakom sig, enökning med 2,4 procentenheter, enligt Sifo. Antagligen är det löftenaom en tandvårdsreform och mer pengar till äldrevården som nu avspeglarsig i opinionen. Moderaterna minskar däremot -- partiet tappar 2,8procentenheter och landar på 27,4 procent.
Detta hade inte behövt vara ett problem för det borgerliga blocket,om de övriga partierna i alliansen hade täckt upp för förlusten.
Men i dagsläget är det bara folkpartiet, med sina 10,7 procent, sombefinner sig på betryggande avstånd från fyraprocentsspärren tillriksdagen. Centerpartiet och kristdemokraterna landar på mer riskablanoteringar: 5,2 respektive 4,3 procent.
Visserligen leder den borgerliga alliansen fortfarande, medsammanlagt 47,6 procent av rösterna mot regeringsblockets 45,9 procent.Men det är en ledning som hänger på att samtliga fyra partier hållersig kvar i rikspolitiken. De borgerliga politikerna har fleraanledningar att se upp.
Enligt medieanalysföretaget Observer har statsminister Göran Perssonnu blivit nästan lika dominerande i medierna som han var före sinsjukdom förra sommaren. Mediautrymmet för de borgerliga partiledarnahar däremot minskat väsentligt sedan i somras -- samtidigt sompubliciteten kring alliansen har blivit mer negativ.
Dessutom kan junilistan stjäla EU-kritiska väljare frånallianspartierna. Nils Lundgrens parti får 3,7 procent -- en minskningsedan föregående mätning, men ändå en hög notering med tanke på attpartiet knappt synts till sedan lanseringen.
Feministiskt initiativ och sjukvårdspartiet, småpartierna somförväntades ta väljare från vänsterkanten, går det betydligt sämre för:Fi landar på cirka 1 procent, medan stödet för sjukvårdspartiet knapptär mätbart.
Med fyra partier nära fyraprocentsspärren -- centerpartiet,kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet -- är det upplagtför en nervpirrande valrörelse. Den borgerliga alliansen gör bäst i attvässa sina strategier för att nå ut i medierna, annars riskerar de attförlora försprånget hos väljarna.