Högskolebehörighet har varit ett centralt begrepp i svensk och framför allt socialdemokratisk utbildningspolitik. Därför ger alla gymnasieprogram numera grundläggande behörighet att läsa vidare. Syftet är att alla, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjligheter till högre studier.
Ett stort problem med denna jämlikhetssträvan är att den tvingar de som inte vill - oftast dem som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet - att lägga tid på studier som de klarar sig utan i sin yrkesroll. Ett annat stort problem är att de teoretiska ämnena i gymnasiet har prioriterats på bekostnad av de praktiska. Yrkesutbildningarna har därför blivit så dåliga att företagen helst inte anställer de som kommer direkt från gymnasiet. Det begränsar utbudet av kvalificerad arbetskraft, hotar företagens konkurrenskraft och hämmar tillväxten.
Bra yrkesutbildningar är därför oerhört viktigt.
Den borgerliga regeringen lovade upprättelse för yrkesutbildningarna redan när den tillträdde för två år sedan. I höstens budget kommer det löftet att infrias genom ett paket med satsningar som uppgår till 1,8 miljarder kronor på tre år.
Merparten, 1,2 miljarder, kommer att satsas på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen, Komvux. Tanken är att underlätta för dem som har gått ett teoretiskt program på gymnasiet och som vill växla om till en yrkesexamen.
Tidigare har även Komvux handlat mycket om högskolebehörighet; om att de som inte fått godkänt i kärnämnena ska få en andra chans. Men Komvux har också befolkats av många som redan har högskolebehörighet, men som inte har betygen för att komma in på en viss utbildning. Och det var det här slöseriet med resurser - att så många "går om" gymnasiet - som regeringen ville komma åt när den drog ner på anslagen till Komvux för två år sedan.
Ett annat skäl var att Sverige då befann sig en blomstrande högkonjunktur, då viljan att studera och behovet av vidareutbildning är betydligt mindre. Men nu nalkas en avmattning. Och det gäller för Sverige att möta den och vara beredd när det vänder uppåt igen. Satsningarna på yrkesutbildning är en utmärkt sådan förberedelse.
I regeringens paket, som presenterades av de fyra borgerliga partiledarna på DN Debatt i går, ingår också att förstärka de pågående försöken med en lärlingsutbildning på gymnasiet. De ska få mer resurser och antalet platser ska bli fler och uppgå till 6 000 redan nästa läsår. Därtill kommer den utlovade yrkeshögskolan för utbildningar som drivs av olika organisationer och företag att bli verklighet i juli nästa år.
Oppositionen med Marie Granlund (s) i spetsen var försiktigt positiv till regeringens paket i går - även om det enligt henne är "för lite och för sent".
Men det är nu Sverige står inför en avmattning. Det är nu vi behöver planera för framtidens arbetsmarknad.
Och med tanke på hur länge de praktiska kunskaperna har nedvärderats i socialdemokraternas Sverige ter sig Marie Granlunds kritik om senfärdighet parodisk.