Diskussioner pågår om Fjärde storstadsregionen ska byta namn till East Sweden och omfatta inte bara de större städerna Linköping och Norrköping, utan omfamna hela Östergötland i en stor regionkram. Regionförbundet Östsams aktieinträde i marknadsbolaget har drivit på frågan och storkommunernas starke män Paul Lindvall (M) och Lars Stjernkvist (S) ställer sig positiva till storstadsregionens geografiska spridning.
Det är synd. När storregionerna så småningom blir verklighet kommer spjutspetsarna Linköping och Norrköping att behöva profilera sig mer än i dagens länsindelning. Och fokuseringen på storkommunerna missgynnar inte de mindre orterna, tvärtom. Med Linköping och Norrköping som näringslivslokomotiv får småkommunerna draghjälp med växande arbetsmarknad på pendlingsavstånd, utan att mista sina attraktiva boendemiljöer.
Just detta påpekar också kritikerna till ett vidare uppdrag för Fjärde storstadsregionen (eller vad den nu ska heta), oppositionsråden i Norrköping Fredrik Bergqvist (M) och Mathias Sundin (FP). Om Fjärde storstadsregionen blir en regional aktör för alla kommuner i länet riskerar att leda till den millimeterrättvisa som gör Östsam handlingsförlamat, säger Bergqvist (NT 30/9).
Oppositionsråden anser dessutom att namnet Twin Cities är mycket bättre än East Sweden, som är "så diffust att det i praktiken betyder 200 mil svensk Östersjökust". Det är inte annat än att hålla med.
Frågan är varför Lindvall och Stjernkvist är så ivriga att spä ut den redan tunna soppan som är Fjärde storstadsregionen? I stället borde man satsa på att lyfta sina två huvudingredienser, Linköping och Norrköping, och få harmonisering mellan dem. Det kommer att höja hela rätten.