Det är sex år sedan två flyplan kraschade in i World Trade Center, ett tredje in i försvarshögkvarteret Pentagon och ett fjärde, på väg till Washington - till Vita Huset eller Kapitolium - störtade på ett fält i Pennsylvania.
Nästan tre tusen amerikaner miste livet.
I dag hedras de med ceremonier i New York, Washington och Pennsylvania.
Men högtidlighållandet sker i skuggan av Irakkriget.
Den här veckan avgörs det sannolikt om USA ska ta en annan riktning än den man hittills har tagit i Irak. President George Bush är pressad:
Hans popularitet har sjunkit i takt med utvecklingen av kriget mot terrorn. Sammantaget har insatserna krävt fler amerikanska dödsoffer - 4 100 - än attackerna den 11 september. Missnöjet med kriget är utbrett.
Kriget mot terrorismen är också en viktig fråga i den pågående presidentvalskampanjen där både demokratiska och republikanska kandidater vill se ett snabbt tillbakadragande.
Vad som ska hända med trupperna i Irak diskuteras den här veckan i den amerikanska kongressen.
Både USA:s högste militära befäl i Irak, David Petraeus, och Bagdadambassadören Ryan Crocker ska under veckan rapportera om det militära och politiska läget i Irak.
Om den förstärkning på 30 000 soldater som president Bush beslutade om i början av året inte har visat sig effektiv kommer han att få svårt att hålla fast vid sin tidigare linje; att USA ska slutföra det man påbörjade i Irak 2003. Skälen för en förstärkning handlade om att regeringen i Bagdad skulle kunna driva igenom viktiga politiska beslut och att våldet skulle minska.
Senast på lördag ska president Bush sedan lämna in en skriftlig rapport till kongressen om den fortsatta Irakpolitiken.
Åsikterna om huruvida truppförstärkningen har gjort någon skillnad för den politiska utvecklingen och säkerhetsläget går isär.
Inför utfrågningen av Petraeus i går kväll förväntades han vara lojal med president Bush och säga att beslutet att skicka 30 000 extra soldater till Irak har gjort att våldet har minskat - och att trupperna därför ska vara kvar.
Men enligt en undersökning gjord av Riksrevisionens motsvarighet i USA har den irakiska regeringen misslyckats med att stoppa våldsspiralen och att leva upp till merparten av de mål som den amerikanska kongressen satte upp för Nuri-al-Malikis regering i våras.
En opinionsundersökning som BBC presenterade i går visar dessutom att irakierna själva inte tycker att säkerhetsläget är stabilare.
George Bush varnade nyligen för att ett för tidigt tillbakadragande slår hårdast mot det irakiska folket. Och tyvärr är den varningen är befogad. Likväl ser det ut som att USA kan vara vid vägs ände i Irak.
Amerikanerna har tröttnat på kriget.
Det är i så fall mycket olyckligt. Och det visar varför FN behövs och ska ge sitt mandat till sådana här operationer.
Med ett FN-mandat hade kriget i Irak inte bara varit i enlighet med folkrätten. Det hade också stått över det inrikespolitiska spel som nu ser ut att avgöra irakiernas framtid.