Statsminister Fredrik Reinfeldt besöker George W Bush, men presidentens tankar kretsar nog mest kring det förestående mötet med representanter för Kinas regering. 35 år efter Richard Nixons spektakulära besök i Peking är de två ekonomiska supermakternas ekonomier inflätade i varandra. USA är beroende av Kina, som finansierar USA:s gigantiska budgetunderskott genom att köpa amerikanska statsobligationer. Vem anade det 1972?
Enskilda kongressledamöter förordar ekonomiska sanktioner mot Kina. Bushadministrationen väljer dialog, medveten om att USA inte har råd att stöta sig med kommunistdiktaturen. Den strategin har Sverige och EU anledning att nicka bifall till. USA är fortfarande, trots obalanser i ekonomin, motorn i världsekonomin, och den dag USA hamnar på kollisionskurs med världens mest snabbväxande ekonomi, Kina, finns det anledning för oss i Europa att hålla hårt i plånboken.
USA:s ekonomi är lånefinansierad. Den avskräckande höga statsskulden (62 procent av BNP, Sverige 39 procent) är till stor del en logisk konsekvens av det år 2001 proklamerade "kriget mot terrorismen som 2001-2006 kostade 430 miljarder kronor. Farhågorna för att den amerikanska ekonomin ska störtdyka är dock överdrivna. Investeringarna faller visserligen, i synnerhet inom den skakiga bostadssektorn, men reallönerna ökar, sysselsättningen stiger och tillväxten beräknas ligga kring drygt två procent åren framöver.
Kina har redovisat tvåsiffriga tillväxttal i snart tio år. 2006 uppmättes tillväxten till 10,6 procent, med överhettningstendenser inom bland annat stål- och energisektorn. Landet är världens fjärde största ekonomi och tredje största mottagare av direktinvesteringar. Valutareserven pendlar kring ofattbara ett tusen miljarder dollar. Inte konstigt att Kina i år köper aktier och obligationer för 200 miljarder kronor på de utländska marknaderna.
400 svenska företag finns på plats i Kina. Hittills har industriföretagen haft det mest förspänt, men iochmed att den politiska ledningen flaggat för en försiktig kursändring - starkare satsning på tjänste- och servicesektorn - lär inte lika många utländska industriföretag etablera sig i Kina i fortsättningen. Industriledare och politiker i väst befarar att Kina ska slå in på protektionismens väg. Så blir det knappast. Lite i skymundan har Kina etablerat sig som världens näst största bilbyggarland. 2006 tillverkades sju miljoner personbilar. 2010 är Kina bilbyggarlandet nummer ett.
Kina är det tudelade samhället. Flera hundra miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Oliktänkande tystas, repressionen är lika brutal som i Stalins Sovjet. Den hisnande tillväxten och dess frukter kommer den snabbväxande stadsbefolkningen till del, medan 650 miljoner kineser på landsbygden lever under primitiva förhållanden. Baksidan av den resurskrävande tillväxtstrategin heter växande miljöproblem. 20 av världens 30 mest förorenade städer finns i Kina. Oljeimporten ökar med 35 procent per år. Vi i väst följer den mäktiga draken med skräckblandad fascination, medvetna om att det som händer i Kina får konsekvenser för oss alla.