Att höja utbildningsnivån bland unga och personer med utländsk bakgrund kan låta som en bra idé. Men ny forskning visar att socialdemokraternas satsningar på området har varit ett storslaget fiasko. Mer utbildning leder inte nödvändigtvis till ett jobb.
Det budskapet framförs i rapporten Fritt inträde? Ungdomars och invandrares väg till arbete, som SNS välfärdsråd publicerade i går.
Forskarna anser att det är fel att möta en nedgång i efterfrågan på arbetskraft med omfattande satsningar på utbildning. I stället borde politikerna reformera gymnasiet och underlätta för ungdomar att göra kloka val på vägen till arbetsmarknaden.
Annars är risken stor att arbetskraftsutbudet permanent minskar och att återhämtningen fördröjs när konjunkturen vänder uppåt.
Det är inte svårt att hålla med. Skoltrötta elever utan fallenhet för studier ska inte tvingas läsa en massa teoretiska ämnen bara för att alla ska bli behöriga för högskolan.
Och entreprenörssjälar och praktiskt sinnade ungdomar ska inte ständigt behöva slussas tillbaka till skolvärlden på grund av att de misslyckas i teoretiska ämnen.
Det är inte heller rimligt att en femtedel av dem som följt teoretiska gymnasielinjer men inte läser vidare saknar arbete vid 25 års ålder. Enligt SNS välfärdsråd är det en fördubbling mot för tjugo år sedan.
Resultatet av att man har infört mera teoretiska studier på de yrkesförberedande programmen är en katastrof. 20 procent av eleverna slutför aldrig gymnasiet. Tröskeln till arbetsmarknaden höjs. Framtidsutsikterna blir allt dystrare.
Men nu är det upp till de borgerliga att ta helt nya tag. Glädjande nog missar skolminister Jan Björklund sällan ett tillfälle att lyfta fram behovet av en ny lärlingsutbildning och ett ökat utbyte mellan skolan och näringslivet.
Det är också viktigt att slopa kravet på att halva befolkningen ska studera på högskolan. Målsättningen att bli en "kunskapsnation" är inte detsamma som att människor ska behöva plugga mot sin vilja. Snarare handlar det om att höja kvaliteten, vässa viktiga utbildningar och anpassa programmen efter den globala arbetsmarknadens behov.
Det betyder inte att det bör vara kört att omskola sig senare i livet. Självklart behövs det en bra vuxenutbildning för dem som vill pröva nya vägar och som kanske ångrat sina tidigare val.
Men komvux ska varken vara ett vuxendagis för arbetslösa eller en plats där ambitiösa ungdomar strategiskt trimmar sina betyg.
Och det ska inte vara en ursäkt för politikerna att vägra reformera gymnasiet.
Nu återstår att se om den borgerliga regeringen kan förenkla vägen till arbetsmarknaden. Och få unga och personer med utländsk bakgrund att börja tro på framtiden igen.