Takten i bostadsbyggandet är hög i Sverige. I storstäderna har den inte varit så hög sedan miljonprogrammen på 1960- och 70-talen. Det visar en ny rapport från Boverket.
Under 2007 kommer 40 000 nya bostäder att byggas och året därpå ytterligare 41 500. Det ligger i linje med Boverkets beräkningar, som visar att det behövs 30 000 nya lägenheter om året fram till 2020 för att möta efterfrågan.
En del av dessa kommer att byggas i Linköping. Här planerar kommunen för 6 000 nya bostäder under de närmaste åren.
Det är de stora barnkullarna från 90-talets början och den ökande invandringen som kommer att spä på efterfrågan på bostäder framöver.
Men redan i dag råder bostadsbrist i 120 av landets 290 kommuner, däribland i Linköping. Värst är det i storstäderna. Samtidigt är det gott om bostäder i många glesbygdskommuner.
Följaktligen är det i storstadsregionerna det byggs mest; Stockholm och Göteborg toppar listan.
Det höga tempot hänger främst ihop med högkonjunkturen; hushållens inkomster har ökat och det finns en kapacitet i byggbranschen som inte har funnits på länge - trots att både investeringsstöd och räntebidrag för nybyggda hus tagits bort.
Och att det byggs bostäder där jobben finns förstärker högkonjunkturen.
Det finns med andra ord mycket att glädjas över i byggstatistiken. På samma gång finns det en del som bekymrar.
I Aktuellt i torsdags framkom att den byggteknik som dominerar i Sverige - den putsade enstegstätningen - kan leda till ökad risk för fukt- och mögelskador.
Enligt Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är skälet att putsfasader är känsliga för skador och lätt tar in fukt. Eftersom de saknar luftspalt är det svårt att få bort fukten; den kapslas in och risken för mögelskador ökar.
På senare tid har det kommit flera larm om fukt- och mögelskador i hus med putsfasad. Det har lett till oro i byggbranschen och bland experter. Detta då nästan alla hus som har byggts under de senaste 15 åren har konstruerats på det här sättet.
Åsikterna går isär om problemets omfattning. Många hävdar att det inte kommer att bli så stort, om husen bara utsätts för normala påfrestningar. Andra talar om stora risker. Bland dem det allmännyttiga Familjebostäder som väljer bort den här tekniken för att risken anses vara för stor.
Men den senaste tidens larm bör tas på allvar.
Långsiktigt bostadsbyggande är av intresse för alla:
Politikerna vill ha hus som de kan ha med i sina kalkyler under lång tid framöver.
Aktörerna i byggbranschen borde vara intresserade av att ha så få fel som möjligt att åtgärda i efterhand.
Även de boende mår bra av att veta att deras kanske största investering i livet - om de har köpt sitt boende - är långsiktigt hållbar; att de kan bo där så länge de själva vill.
Vi svenskar lägger ner mycket energi och stora summor pengar på fina material, påkostade kök och lyxiga möbler.
Är det inte märkligt att vi inte ställer samma krav på utsidan, att även den ska vara av den höga kvalitet vi vill ha på insidan?