Att människor tar ansvar för sin privatekonomi är grunden för en fungerande samhällsekonomi.
Finansmarknadsminister Mats Odells förslag om ett nytt aktiesparkonto bygger på insikten att svenskarna behöver öka sitt sparande för att Sverige ska stå bättre rustat inför framtiden. Nu när inkomstskatten har sänkts med fyrsiffriga belopp för människor med låga och medelstora inkomster finns helt andra möjligheter att sätta undan pengar.
Enligt förslaget ska aktiesparkontot vara befriat från reavinstskatt. Pengarna ska inte vara inlåsta i livslånga avtal, utan vara lätta att flytta och ta ut när spararna så önskar.
Ett sådant skattegynnat sparande skulle bidra med investeringskapital till näringslivet, men framför allt fungera som ett slags allmänt medborgerligt krisvaccin.
Ett konkret hot är att den växande fastighetsbubblan spricker. Utvecklingen med stigande priser på fastighetsmarknaden kan rimligtvis inte fortsätta hur länge som helst. Och när krisen kommer är det människor utan tillräcklig buffert som drabbas.
Sveriges befolkning är delad i två hälfter. Ena halvan har en nettoförmögenhet som understiger 50 000 kronor, enligt SCB:s statistik för 2007. För ganska många människor på den undre halvan är skulderna större än tillgångarna.
Över 90 procent av hushållens kreditstock består av bolån. Dessutom har belåningsgraden av fastigheter ökat under en längre period - och trots finanskrisen håller trenden i sig. En anledning kan vara att många lånar pengar för att renovera och bygga om sina hus eftersom de vill utnyttja Rot-avdraget.
En undersökning gjord av Finansinspektionen (Fi) visar att en tredjedel av bolåntagarna har en belåningsgrad över 80 procent. Det är historiskt höga siffror. Därför vill Fi begränsa möjligheterna att belåna fastigheter.
De flesta bolåntagare klarar av ett betydligt högre ränteläge än i dag. Därför bedömer Fi risken för att bankerna ska drabbas av kreditförluster som måttlig.
Men om marknadsvärdet på hus sjunker drastiskt riskerar framför allt unga låntagare att hamna i en skuldfälla. Därför är det rimligt att begränsa möjligheterna att belåna fastigheter, även om det på kort sikt kan göra det svårare för vissa att köpa hus och bostadsrätter.
Alla som tar ett lån bör ställa sig frågan vad som händer om man blir arbetslös och hur privatekonomin påverkas om räntan stiger till en viss nivå.
Det är viktigt att människor som vill äga sin bostad har möjlighet att låna pengar till sitt husköp på banken. Men det kan inte vara ett argument för att människor ska låta bli att själva ta ansvar för sin ekonomi och göra sunda kalkyler inför framtiden.