Så vackert. Långt därborta, där horisonten andas och skälver som ett nyfött barn, smälter den snötäckta marken samman med himlen. Blir så till mig att jag överväger att drämma till med ett skimrande naturlyriskt poem. Släpper tanken. Erinrar mig att jag är anställd för att skriva om politik, samhällsfrågor, Elvis, raggarbilar och rocknroll. I bakhuvet ekar Mosters ord: "Nu när du är så gammal måste du tänka på att skaffa ett riktigt jobb." Jaja. Dyker ner i mejlkorgen. Åker på en rejäl avbasning av Peter Lundgren. Han lever i vanföreställningen att Corren är en Linköpingstidning och verkar drabbas av irriterande klåda så snart jag skriver om Motala, Mjölby, Kisa och andra "perifera" orter.
Jag har skrivit mycket om Linköpings betydelse för regionens tillväxt. Kanske är det dags att vända på kuttingen. Säga som det är: Att Linköping växer, utvecklas och frodas tack vare oss lantisar som arbetspendlar från Motala, Mjölby, Boxholm, Kisa med flera orter.
Utan oss skulle Linköping falla ihop och förtvina. Utan oss skulle Linköping vara en vindpinad spökstad. Inskränkt och perspektivlös.
Länets västra och södra delar. Där händer mycket. Där finns framtidstro och jäklaranamma. "Vända-blad"-projektet i Motala har jag uppmärksammat. Riskkapitalprojektet i Mjölby likaså.
Till avdelningen "vi lägger oss inte ner för att dö" hör vidare den ambitiösa satsningen på nya bostäder i bland annat Vadstena, Rimforsa och Mjölby.
Vadstena profilerar sig medvetet som ett attraktivt reservat för exklusiva bostadsrätter (i jämförelse med Linköping är boendekostnaden ändå löjligt låg). Mjölby, Kinda, Boxholm och Åtvidaberg sjunger mångfaldens höga visa. Villor, hyresrätter, bostadsrätter. Närheten till och de ofta utmärkta kommunikationerna med Linköping/Norrköpingsområdet är ingen nackdel.
Handeln är ett kapitel för sig. Trenden är otvetydig. Butikerna i de mindre centralorterna slåss mot övermakten. Men det duger inte att skylla på Tornby.
Allt beror på förändrade konsumtionsmönster. Fanns inte Tornby skulle vi östgötar, många av oss åtminstone, handla på mer avlägset belägna stormarknader.
Affärsidkare och politiker i Sörmland gör inte vågen när de följer statistiken som visar vart sörmlänningarna reser för att storhandla.
Tornby är och förblir en östgötsk pärla -- även om den fiiint förnäma övre medelklassen gärna rynkar på näsan åt företeelsen. Exklusiva märkesbutiker i city ska det va.
Samtidigt noterar vi intressanta motrörelser, eller snarare parallella spår -- typ planerna på ökad handel i Bråstorpsområdet i Motala. Så visst är Östergötland mer än Linköping.