Ledande socialdemokrater underkänner partiets skolpolitik. Nu sällar sig den förre folkhälsoministern Morgan Johansson till den skaran.
På DN Debatt i går uppmanade han det interna rådslag som arbetar med att formulera framtidens skolpolitik att ompröva gymnasiereformen från början av 1990-talet.
Johansson vill släppa kravet på att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan, ett krav han menar har bidragit till att så många elever inte lever upp till kunskapsmålen.
Han pläderar också för att socialdemokraterna bör verka för breda uppgörelser på skolpolitikens område. Det - mycket lovvärda - argumentet är att skolpolitiken ska vara långsiktig och inte ändras varje gång majoriteten i riksdagen gör det.
Därför, resonerar Johansson, bör s göra upp med de borgerliga partierna om hur framtidens gymnasieskola ska se ut.
Lärarnas Riksförbund välkomnar initiativet till en bred överenskommelse och uppmanar utbildningsminister Jan Björklund (fp) att ta den utsträckta handen.
Men bollen ligger inte hos Jan Björklund. Eller Morgan Johansson.
Bollen ligger hos Marie Granlund, ordförande i rådslaget om skolan. Det är hon som är ansvarig för att formulera framtidens s-märkta skolpolitik.
Men för att kunna göra det måste den politik som har förts omprövas. Det är dessvärre Granlund inte beredd att göra. I går gjorde hon tummen ned till Morgan Johanssons utspel.
Enligt Granlund diskuterar rådslaget i stället hur fler ska kunna ta del av kunskaperna som lärs ut. Hon säger också till TT att det inte bara handlar om högskolebehörighet, utan även om att arbetslivet ställer höga krav på teoretiska kunskaper.
Efter katastrofvalet i höstas konstaterade valanalysgruppen att s uppfattades stå för en kravlös skola utan tydliga krav på kunskap.
Den tidigare skolministern Ylva Johansson, som på uppdrag av arbetarekommunen i Stockholm har granskat skolpolitiken, har också kommit fram till att kunskapsinhämtningen allt mer har hamnat i skymundan (DN Debatt 14/4).
Och från LO-håll, såväl som från industrin och företagen, har det under flera års tid riktats kritik mot gymnasiets yrkesutbildningar för att de inte håller måttet. För att de som har gått utbildningarna helt enkelt inte är anställningsbara.
Trots befogad kritik från en rad olika håll är Marie Granlund inte beredd att göra någon ordentlig omprövning av politiken. Och det begränsar tyvärr möjligheterna att nå fram till en bred uppgörelse.
Skolan står inför enorma utmaningar, varav en dessutom är att skapa lugn och ro - och inte minst kontinuitet.
Jan Björklund har påbörjat arbetet med att åter sätta kunskaperna i centrum. Dock inte bara de teoretiska kunskaperna. I den nya gymnasieskolan, som föreslås dra igång hösten 2010, ska tre studievägar erbjudas - varav bara en ger behörighet till högskolestudier.
För den så viktiga kontinuiteten och långsiktigheten i skolan hade det bästa varit bra om fler partier hade varit med på det tåget.