Ingen vet hur stort det svenska bidragsfusket är.
En rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering år 2006 visade att 22,5 procent av utbetalningarna för vård av sjukt barn berodde på fusk.
Försäkringskassans utbetalningar omfattade 425 miljarder kronor år 2005. Skulle siffrorna från föräldraförsäkringen gå att överföra på andra ersättningar är det alltså möjligt att närmare 100 skattemiljarder rinner ut ur trygghetssystemen och ner i fickan på fuskare varje år. Och då är inte a-kassa och socialbidrag med i beräkningen.
Tanken svindlar.
Riktigt så illa är det nog inte. Däremot finns det goda skäl att tvivla Försäkringskassans egen uppskattning av fusket - till ungefär 0,8 procent. Kontrollen av utbetalningarna i socialförsäkringen är så dålig att det är svårt att göra korrekta uppskattningar.
Socialförsäkringsutredningen från november förra året visar tydligt att det blivit vanligt att sjukskriva sig i stället för att gå arbetslös. Flera undersökningar av attityder visar att många tycker att det är OK att sjukskriva sig när man vantrivs på jobbet eller har en dålig chef.
Ett avsnitt av Insider på TV3 förra veckan handlade om hur vanligt det är att personer med sjukpenning eller förtidspension arbetar svart. Bland annat intervjuades en sådan man, som blivit återbetalningsskyldig - men inte själv kunde förstå att han gjort något fel.
Skatteverket beräknar att svartarbetet omfattar 115-120 miljarder kronor årligen. Så stor är skillnaden mellan hushållens konsumtion och deras redovisade inkomster.
Missbruket av välfärden har blivit ett problem som kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder.
Därför är det utmärkt att riksdagen antagit en särskild lag mot bidragsbrott, som trädde i kraft den 1 juli. Lagen innebär att även underlåtenhet att lämna uppgifter - till exempel när inkomst eller boendeförhållanden ändras - kan bli straffbart. Myndigheter blir skyldiga att polisanmäla misstänkt bidragsbrott.
De flesta former av bidragsfusk var straffbara redan innan, som bedrägeribrott. Men nu lyfts bidragsbrotten ut och får en egen, tydligare lagstiftning.
Det är en viktig signal från samhället. Men Försäkringskassan måste också bli bättre på att kontrollera och sätta dit fuskarna.
Bidragsbrotten har en moralisk aspekt. Den som stjäl från trygghetssystemen, stjäl från alla; från fattig som rik, från äldre, handikappade och barn.
Men det är inte moralen som är det viktigaste. Brotten mot välfärden har blivit ett verkligt hot mot välfärdssystemets överlevnad. Om stora summor skattepengar läcker ur systemet kan det komma att ifrågasättas. Fusket kan göra det svårare att behålla höga ersättningsnivåer i sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och a-kassan.
Den som försvarar systemet mot brottslingar, försvarar samtidigt de svagaste i samhället. Det är utmärkt att riksdag och regering nu visar att de tänker ta det ansvaret.