Ska privata bolag få sko sig på människors sjukdom? Ska skattepengar hamna på kapitalisternas bankkonton?
Ja, det är faktiskt helt i sin ordning.
En grundförutsättning är att de avtal som upprättas mellan landstingen och bolagen är rimliga. Skattebetalarna ska få mesta möjliga vård för sina pengar. Avtalen måste därför utformas med omsorg så att varje utförd vårdinsats har rätt prislapp. De privata bolagen ska varken gynnas eller missgynnas i förhållande till landstinget.
Men om avtalen är rimliga så är de en garanti för att skattebetalarna - och vårdtagarna - inte blir lurade. Därför är det inget problem om bolagen går med vinst. Det är tvärtom en förutsättning för att den privata vården ska existera. Ingen vill satsa miljardbelopp på att driva en verksamhet som inte kan ge någon vinst.
Den privata vården behövs. Den ökar pressen på att landstingets vård bedrivs effektivt. Den stimulerar utvecklingen av nya vårdformer. Vårdtagaren får större valfrihet.
Kvalitetsmätningar brukar som regel visa att patienterna är nöjda - ännu mer nöjda än med landstingets vård.
Personalen är nöjd. Privata arbetsgivare gör också att vårdpersonalen kan påverka sin situation - och sin lön - genom att byta arbetsgivare.
Att ett välskött vårdbolag kan ge vinst gör förhoppningsvis att fler privata alternativ växer fram. Utmärkt.
De flesta vårdbolag har även skulder och investeringar krävs hela tiden för att möta framtidens behov. Utan vinst skulle de alltså vara dödsdömda.
Misstänkliggörandet av vinsterna döljer ett viktigt faktum i sammanhanget. Alla landstingsägda sjukhus anlitar privata bolag på entreprenad. Städfirmor, bemanningsföretag, vaktbolag, matservering, it-drift - ja, det är bara några exempel. Stora delar av landstingssjukhusens budget går alltså till privata bolag. Som givetvis gör vinst.
Skattekronor är inte heliga. Att de aldrig skulle få gå till vinster i privata bolag är en orimlig tanke. Det betyder givetvis inte att privata vårdgivare är ofelbara. Men det är inte heller landstingen.
Den relevanta frågan måste hela tiden vara: Vad får skattebetalarna för pengarna? Både kvalitet och kvantitet måste räknas.
Det är också här den viktiga skillnaden finns. För ett privat bolag kan politikerna fixera villkoren och priset. Är man inte nöjd kan man omförhandla avtalet eller byta bolag. Är patienterna inte nöjda kan de vända sig till någon annan. Så ser det inte ut i den landstingsdrivna vården - åtminstone inte när den saknar konkurrens. När landstingets vård inte fungerar som den ska måste man utreda varför och försöka baxa en ofta motvillig organisation i rätt riktning. Ibland misslyckas det.
Tack vare de privata alternativen har skattebetalarna fått mer makt. Vinster i vårdbolagen är själva förutsättningen för den makten.