Det är stökigt i Linköpings grundskolor. Det visar utbildningskontorets attitydundersökning som barn- och ungdomsnämnden har beställt. Undersökningen är den tredje i ordningen och visar inte på någon förbättring jämfört med tidigare. Linköpings grundskoleelever har fortfarande ingen studiero på lektionerna.
Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, kommenterar resultatet i Corren: " Vi ska analysera kärnan i problemet som är djupare och mer komplext än att beslagta en mobil. Frågan om arbetsro har ofta kantrat åt repressaliehållet och får inte landa i resonemang av typen 'mössa av och på'".
Ändå är det med hjälp av ytterligare disciplinåtgärder som regeringen vill skapa studiero i grundskolan.
Enligt en promemoria från utbildningsdepartementet, som SvD har tagit del av, vill regeringen att det ska bli möjligt att ge elever i grundskolan en skriftlig varning för upprepade eller allvarliga förseelser samt olämpligt uppträdande. I dag är det bara tillåtet med skriftliga varningar på gymnasiet.
Regeringen vill också skriva in möjligheten för rektor att stänga av grundskoleelever i skollagen. "Det handlar om elever som beter sig så hotfullt och våldsamt i skolan att övriga i princip är rädda för att gå dit", preciserar utbildningsminister Jan Björklund i Ekot (14/4). Avstängningen får dock inte vara längre än en vecka och under tiden ska en utredning av andra åtgärder göras. Högst två gånger per år ska en elev kunna stängas av.
En tredje åtgärd som regeringen föreslår är "försittning". Redan i dag kan lärare eller rektor i grundskolan beordra kvarsittning. Då får eleven sitta kvar en timme efter skoldagens slut. Försittning innebär att han eller hon får komma en timme tidigare nästa dag i stället.
Trots att Björklund i går betonade att avstängning inte ska tas till mot lindriga förseelser eller användas annat än i nödfall och nästan aldrig som ensam åtgärd var reaktionerna kritiska:
Lärarförbundet varnar för att åtgärden kan bli en skjuts in i farliga miljöer. Marie Granlund (S) tycker att det är orimligt då grundskolan är obligatorisk. Rossana Dinamarca (V) anser att det är tragiskt att det bara kommer disciplinåtgärder från regeringen. Lärarnas Riksförbund är dock positivt, men anser att åtgärderna inte ska tillämpas på de yngsta eleverna.
Problemet med stökiga klassrum växer ju högre upp i årskurserna man kommer. Det är således ingen slump att niondeklassarna i Linköping är de som trivs sämst i skolan, enligt utbildningskontorets undersökning. Eller att trenden är fortsatt negativ när det gäller svenska barn och ungdomars kunskapsnivåer (Timss 2007).
Miljön i klassrummet är viktig för inlärningen och därmed för resultaten. Därför är alla åtgärder som bidrar till en bättre miljö är välkomna. Att kunna beslagta mobiltelefoner som ringer eller som det pratas i är en sådan åtgärd. Skriftliga varningar, möjligheter att kunna stänga av extremt stökiga elever och försittning är andra.