Nog skapades en hel del goda nyheter under gårdagens EU-toppmöte i Bryssel.
Bulgarien och Rumänien kan bli medlemmar under 2007 och Kroatien får börja förhandla om medlemskap i april 2005, förutsatt att landet samarbetar fullt ut med krigsförbrytartribunalen i Haag.
Till sist fick också Turkiet ett acceptabelt datum: förhandlingar om medlemskap ska inledas den 3 oktober 2005, då Storbritannien håller i ordförandeklubban.
Med andra ord utvidgas EU i stadig takt -- till förmån för både frihet och fred i vårt mer eller mindre omedelbara närområde.
Men när det gäller Turkiets medlemskap i unionen spelade stats- och regeringscheferna ett högt och nervkittlande spel. I villkor och ordval försökte flertalet av dem tillgodose sina Turkietskeptiska hemmaopinioner, samtidigt som de i viss mån kände pressen att stå fast vid EU:s tidigare löften.
Ett resultat av toppmötet är att förhandlingarna -- till den turkiska regeringens besvikelse -- sägs vara en öppen process vars resultat inte kan garanteras på förhand. En "nödbroms" har införts, så att förhandlingarna när som helst kan avbrytas. EU-länderna kommer dessutom att driva igenom hårda och principvidriga övergångsregler, bland annat när det gäller arbetskraftens fria rörlighet.
De villkor som nu sätts upp för Turkiet riskerar att skapa en känsla av att landets invånare blir negativt särbehandlade, och att de är mindre önskvärda EU-medborgare. I går eftermiddag var det därför långtifrån självklart att premiärminister Recep Tayyip Erdogan skulle acceptera EU:s bud om att byta ett erkännande av det nya EU-landet Cypern mot det föreslagna datumet för förhandlingar. Risken fanns att Erdogan skulle svara nej tack. Men längtan till EU var stark, och det blev en kompromiss om ett informellt erkännande av Cypern.
Nuvarande EU-medborgare kan därför dra en lättnadens suck. Ett misslyckande i Bryssel i går skulle sannolikt leda till en historisk besvikelse bland den majoritet av invånare som drömmer om ett unionsmedlemskap.
Premiärminister Erdogan har också varnat för en våg av muslimsk terror i Europa om Turkiet skulle förvägras medlemskap i EU. Men den varningen ska nog i första hand ses som ett tecken på frustration och motgångar i förhandlingsspelet.
EU-kommissionen bedömer att Turkiet lever upp till de så kallade Köpenhamnskriterierna om demokrati och mänskliga rättigheter, och i torsdags röstade EU-parlamentet ja till en rådgivande resolution om att förhandlingar om medlemskap ska inledas. Dödsstraffet har avskaffats och Turkiet har onekligen gjort en rad framsteg när det gäller medborgerliga rättigheter. Den politiska viljan finns, och Turkiet är på väg. I realiteten lär landet dock uppnå medlemskap i EU tidigast kring 2015.
Det hindrar inte att ett framtida turkiskt inträde redan nu väcker heta och motstridiga känslor inom unionen. Den historiskt felaktiga föreställningen att Turkiet är ett icke-europeiskt land tycks ha slagit rot.
Bland de unionsmedlemmar som motsätter sig ett turkiskt medlemskap finns också ett påtagligt stråk av trångsynthet och islamofobi. I EU-parlamentet har sådana åsikter ventilerats särskilt frekvent inom den konservativa gruppen, EPP.
Men lyckligtvis har den inkluderande linjen vunnit en delseger i EU-samarbetet.
Självfallet är det rätt att av EU att ställa höga krav på Turkiet. Ribban ska inte sänkas när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men den får inte heller höjas med hjälp av särskilda reg-ler, enbart för att hålla ett antal miljoner muslimer utanför EU.
Välkommen, Turkiet!