Arbetslösheten minskar, rapporterade Arbetsförmedlingen i går. Omkring 16 000 personer färre är arbetslösa nu jämfört med samma tid förra året, vilket är en minskning med 0,4 procentenheter till 8,5 procent. De positiva förändringarna beror mer på att världsekonomin börjar återhämta sig än på politiska åtgärder. Glädjande är att den stora gruppen arbetslösa ungdomar i åldern 16-24 år har minskat med 1,7 procentenheter till 16,2 procent. För gruppen invandrare som också har svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad ser läget inte lika positivt ut. I OECD:s jämförelse mellan inrikes och utrikes födda i arbete, ligger Sverige sist. En del av förklaringen ligger visserligen i att vi har relativt liten arbetskraftsinvandring och stor flyktingmottagning. Men att det i genomsnitt tar sju år för en invandrare att få ett jobb i Sverige, är ett enormt resursslöseri som kommer att göra sig mer och mer påmint ju mindre den inrikes födda delen av arbetskraften blir (den blir som bekant äldre).
Fokus på arbete som en central del av integrationen har skärpts. 2010 flyttades ansvaret från kommunerna till Arbetsförmedlingen, men den så kallade etableringsreformen kan inte påstås vara lyckad. Bara 65 procent av de utrikes födda har ett arbete, jämfört med över 80 procent av inrikes födda. Det är framför allt de som saknar fullvärdig grundskole- och/eller gymnasieutbildning som har svårt att få jobb. Men Sverige är också dåligt på att tillvarata den kompetens som finns hos många invandrare.
Problemet debatterades i SVT:s Agenda i söndags. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) försvarade sina reformer mot en attackerande Jonas Sjöstedt (V), vars patentlösning var densamma som i de flesta andra sammanhang: skattehöjningar och utökad offentlig sektor. Ullenhag hade inte mycket nytt att komma med, men regeringen sitter på två starka kort som han kunde spela ut – rutavdraget och den sänkta restaurangmomsen. Skattesänkningarna har fått fart på två jobbskapande branscher som når gruppen utrikes födda bättre än många andra. Rut har fått den svarta städbranschen att blomstra av vita jobb, och krogbranschen beräknas ha skapat 10 000 arbetstillfällen sedan momsen på restaurangmat sänktes till samma nivå som maten man handlar i butik. Jobben som skapas i dessa privata, skattegenererande branscher underkänns av vänsterledaren. I Jonas Sjöstedts Sverige är en växande offentlig sektor svaret på allt, så också invandrares utanförskap. Också Socialdemokraterna är ett hot mot det ljus i mörkret som krogbranschen står för. Momsen ska återställas har varit S besked, trots protester från såväl krogägare som Hotell- och restaurangfacket. När ska svensk vänster inse att offentlig sektor står i beroendeförhållande till den privata? Om inte den senare tillåts växa utarmas våra gemensamma resurser. Får Sjöstedts politik genomslag riskerar de sju åren som det nu tar för en invandrare att träda in på svensk arbetsmarknad, att framstå som ett drömscenario inom några år.