Riksmötet öppnades i går med sedvanlig pompa och ståt. Statsminister Fredrik Reinfeldt lade fram sin tredje regeringsförklaring.
Det politiska innehållet var redan känt och den senaste tidens kanonad av miljardsatsningar presenterades ännu en gång: Psykiatri, forskning, vuxen- och yrkesutbildning, klimatet och infrastrukturen är områden som det kommer att satsas på framöver.
I går presenterades också omfattningen, 16 miljarder, på det företagarpaket som tidigare aviserats - med sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt bolagsskatt och regelförenklingar. Liksom omfattningen, 15 miljarder, av det tredje steget i jobbskatteavdraget, som ger låg- och medelinkomsttagare ännu lägre skatt och som minskar marginalskatterna för dem med högre inkomster när gränsen för den statliga inkomstskatten höjs från 28 400 till 31 700 kronor.
I ett läge när ekonomin är på väg nedåt, då lönerna äts upp av inflation (främst i form av dyrare mat och bensin) och höga räntor är ytterligare skattesänkningar välkomna. Med mer pengar i plånboken och större frihet att fördela dem står svenskarna bättre rustade inför avmattningen.
Då är det också viktigt att tänka framåt och se till så att vi är beredda när konjunkturen vänder uppåt. Genom att det blir billigare att anställa och företagens kostnader för skatter och administration minskar kommer Sverige att vara konkurrenskraftigt när ekonomin förbättras.
Men frågan är om regeringens företagarpaket kan blidka företagarna. Många som driver små och mellanstora företag är besvikna. De hade betydligt större förhoppningar än så här på den borgerliga regeringen.
Reinfeldts tredje regeringsförklaring är i mångt och mycket en upprepning av de tidigare. Återupprättandet av arbetslinjen och kampen mot utanförskapet är fortfarande prioritet nummer ett.
"Arbete stärker Sverige", sa Reinfeldt. Och han lyfte fram de siffror som visar vad regeringen har åstadkommit: 125 000 färre lever på bidrag jämfört med 2006, 200 000 fler sysselsatta under de två första åren och trenden med en ständig ökning av antalet personer i sjuk- och aktivitetsersättning bröts under 2007.
Reinfeldt har rätt i att arbete stärker Sverige. Individer som jobbar bidrar, tar ansvar och känner samhörighet. Ju fler som jobbar, desto större blir samhällets intäkter och desto säkrare ter sig framtidens välfärd. Och trots de dystra opinionssiffrorna är det nog få som vill tillbaka till bidragssamhället.
Men det är svårt att vinna val bara genom att rada upp genomförda vallöften. Väljarna vill veta vad ett parti eller en koalition vill göra framöver och varför. Sedan valet 2006 gäller att de dessutom vill veta det i god tid innan valet.
Sett ur det perspektivet är gårdagens regeringsförklaring en besvikelse.
Råden om hur väljarnas förtroende ska återerövras haglar över regeringen. Ett av de viktigaste är att visioner är minst lika viktigt som sakpolitik. Därför är det dags för alliansregeringen att berätta vilket Sverige den vill se i framtiden.