Plötsligt ljusnar horisonten och liksom skälver till. Jag sitter i bilen och hör Håkan Juholt tala om "social demokrati" och "jämlikhet". Våren accelererar och trumpetar ut budskapet att Socialdemokraternas vilsna vandring är till ända. Den som lever får se.
Håkan Juholt sa i november 2010 nej på frågan om han kandiderar till posten som S-ordförande. Han ändrade sig sedan LeifPagrotsky sagt nej till valberedningens ordförande, och visst känns det, lika plötsligt som oväntat, som att bitarna faller på rätt plats när valberedningen lanserar Juholt. Jag vet att luften gått ur stora delar av Rörelsen om valberedningen satt kryss för Mikael Damberg, Thomas Östros eller Sven-ErikÖsterberg.
Håkan Juholt förknippas inte med Perssons stelbent fjärrstyrda kabinett, och i Ingemar E LGöranssons nya bok "Arbetarrörelsens kris - Mellan reformism och marknadsliberalism" demonstrerar han en ideologisk skärpa och klarhet som imponerar. Men visst, före intervjun såg jag honom mest som en alldaglig men kompetent (försvars)politiker i högen.
Viktigast av allt: Väljs Juholt finns det hopp om att tankarna i partiets Kriskommission förverkligas och blir praktisk politik. Jag hoppas samtidigt att något/några partidistrikt lanserar en motkandidat. Det förlorar inte Juholt på.
Tips: Ingemar E L Göranssons bok släpps måndag kl 17.00 i ABF, Linköping. Kom gärna dit.