Den som siktar mot stjärnorna kan nå trädtopparna, säger ett ordspråk.
Någon borde kanske ha påpekat det för Stefan Sauk, moderator vid Lejondagen, när han spefullt jämförde Linköping - och Corren - med världens bästa Karlsson på taket. Skådespelaren Sauk tycker att Linköpings kommunala bolag, och Corren, blåser upp sig och hela tiden vill vara bäst.
Men om man inte siktar på att vara bäst, vad ska man då sikta på? Att vara mittpunktsnormal?
Det är inget fel med höga ambitioner, vare sig för kommunala bolag eller för en tidning.
Men visst finns det inbyggda problem med kommunala bolag. De rör sig i gränslandet mellan kommunal verksamhet och konkurrensutsatt privat verksamhet. I sämsta fall slår de ut privata företag genom att vara skattesubventionerade, samtidigt som de drar sig undan kommuners offentlighet genom sin bolagsform.
Därför finns det argument för Lejondagen. Det är viktigt att medborgarna får insyn i vad de kommunala bolagen sysslar med. Sauk tvingade dessutom bolagens företrädare att vara konkreta - han högg på varje försök till flummigt managementsnack och frågade "hur menar du?".
Tråkigt nog var inte uppslutningen den bästa. Salen där Sauk frågade ut bolagsföreträdarna var inte ens halvfull.
Barnaktiviteterna var undantaget. Kön till Mr Goran som gjorde ballongfigurer var lång.
Det är en bit kvar om Lejondagen ska bli lika givande för vuxna. Men sluta inte att försöka vara bäst.