Förra året fick Övertorneå pris av Lärarförbundet som Sveriges bästa skolkommun. I år måste nästan var femte elev som gick ut nian i våras börja på gymnasiets individuella program, eftersom de inte blivit godkända i ett eller flera av ämnena svenska, engelska och matematik.
Lärarförbundets utmärkelse "Bästa skolkommun" väger samma tolv olika kriterier, bland annat hur mycket pengar kommunen satsar på skolan och hur många av lärarna som har lärarutbildning. När Övertorneå förra året kom på första plats berodde det främst på att kommunen satsade mer resurser på skolan än någon annan kommun.
Därför är det märkligt att kommunens studie- och yrkesvägledare tror att medicinen mot obehöriga nior är - ännu mera resurser! Han säger till Norrbottens-Kuriren att den stora andelen obehöriga beror på att skolan har för litet resurser och att den måste få mer.
Sverige är ett av de länder som satsar mest pengar på skolan och Övertorneå är den kommun i Sverige som satsar mest. Någonstans finns det en gräns där dåliga skolresultat inte längre kan skyllas på otillräckliga resurser. Övertorneå har rimligen passerat den gränsen.
Studie- och yrkesvägledaren och övrig skolpersonal i Övertorneå bör fundera över vad elever och lärare arbetar med på dagarna och hur de arbetar. Eftersom var femte nia inte klarade behörigheten till gymnasiet så måste det finnas förbättringar att göra. Att reflexmässigt kräva mer resurser när man redan har mest är däremot inte konstruktivt.
Lärarförbundet bör fundera över hur väl utmärkelsen "Bästa skolkommun" stämmer med verkligheten. De vill knappast att den ska framstå som ett skämt likt "världens längsta dvärg" eller "bästa dansare i radiobaletten".