Vem skyddar din moster i Motala från staten?

Försvarets underrättelsetjänst ska få rätt att avlyssna all kommunikation mellan Sverige och utlandet. E-post, mobilsamtal, sms, telefonsamtal - allt kan komma att granskas i jakten på "yttre hot".

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2007-03-09 00:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Försvarets underrättelsetjänst ska få rätt att avlyssna all kommunikation mellan Sverige och utlandet. E-post, mobilsamtal, sms, telefonsamtal - allt kan komma att granskas i jakten på "yttre hot".

Det är innehållet i en proposition som försvarsminister Mikael Odenberg lämnade över till riksdagen i går.

Corren har tidigare på ledarplats varnat för farorna i att inskränka den personliga integriteten. Liknande tongångar har hörts från andra opinionsbildare - från både höger och vänster.

Det finns också rent tekniska invändningar mot förslaget. Experter menar att det är svårt att skilja IT-kommunikation inom landet från den som sker mellan Sverige och utlandet.

All svensk trafik som passerar utlandet kan komma att avlyssnas - exempelvis e-post mellan två personer i Sverige som går via en utländsk server.

Redan i dag avlyssnar Försvarets radioanstalt, FRA, radiokommunikation på jakt efter "yttre militära hot". Lagförslaget vill ändra ordalydelsen till "yttre hot" så att även terrorism och organiserad brottslighet täcks. Dessutom görs lagen teknikneutral - all kommunikation får avlyssnas.

Försvarsdepartementet och FRA framställer lagändringen som harmlös; en anpassning till nya tider och nya medier som inte påverkar integriteten.

"Vi lyssnar inte på din moster i Mo- tala, det är en skum typ långt borta i ett främmande land vi ägnar oss åt", sa Anders Wik från FRA till tidningen Computer Sweden tidigare i veckan.

Att militär spaning behövs för att skydda Sverige om en terrorattack hotar är näst intill självklart.

Dessutom är 80 procent av svenskarna positiva till ökad övervakning i syfte att komma åt terrorism och grov brottslighet, enligt en undersökning från Integritetsskyddskommittén.

Är då protesterna mot lagförslaget en storm i ett vattenglas?

Absolut inte. Det nya lagförslaget ger FRA tillgång till en närmast obegränsad mängd information om medborgarna. Insynen i försvarsmaktens arbete är av naturliga skäl begränsad.

Förhållandet mellan medborgarna och staten bygger ytterst på ett förtroende.

Minsta misstanke om att information om individer samlas in och lagras på felaktiga grunder kan rubba det förtroendet - som är en grundval för vårt samhälle.

Därför är det positivt att regeringen lyssnat på kritiken från bland annat Lagrådet och nu förtydligar i lagförslaget att FRA:s verksamhet ska granskas av ett särskilt integritetsråd. Dessutom ska Försvarets underrättelsenämnd ta ansvar för att känslig eller irrelevant information omedelbart raderas.

Kanske är det en acceptabel lösning - men det betyder inte att debatten bör vara över.

Skyddet av integriteten måste ständigt vara föremål för vår uppmärksamhet. Granskningen av dem som övervakar medborgarna måste vara heltäckande och väl fungerande.

Frågan börjar och slutar faktiskt hos moster i Motala. Det får inte råda något tvivel om att hennes privatliv skyddas från intrång på bästa tänkbara sätt.

Inte ens när rikets säkerhet står på spel.

Läs mer om