I förra veckan var Sveriges nya statsminister Stefan Löfven (S) på sitt första EU-toppmöte med unionens stats- och regeringschefer. Ämnet var nya gemensamma klimat- och energimål för unionen – ett favoritämne för vice statsministern, Åsa Romson (MP), som också är klimat- och miljöminister. Efter vad som uppgavs vara hårda förhandlingar enades mötesdeltagarna natten till fredag om att minska växthusgasutsläppen med 40 procent fram till år 2030, då även minst 27 procent av energin ska komma från förnybara källor. Enligt Herman van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet, var det inte lätt men till slut lyckades man nå en överenskommelse som ”sätter Europa på en ambitiös klimat- och energistig” (Sveriges Radio 24/10). Ett av de länder som var mest bångstyrigt under förhandlingarna uppges vara Polen, vars närapå totala elproduktion kommer från kolkraft.
Ett möte i riksdagens EU-nämnd föregick torsdagskvällens toppmöte. Där bestämdes vilken linje Sverige, via statsministern, skulle ha. Regeringen, som överlagt med Vänsterpartiet innan, gick på pumpen då SD röstade med Alliansens något mindre ambitiösa klimatmål, som sammanfaller rätt väl med det som till slut blev EU:s. Löfven beklagade då regeringens 50-procentiga utsläppsmål röstades ner, men efter förhandlingarna i Bryssel var han nöjd. Han är van vid tuffa förhandlingar där man ”inte alltid får som man vill”.
Även Romson har blivit mjukare på rösten, betydligt vänare än hon varit om hon fortfarande satt i opposition. Till Sveriges Radio säger miljöministern att med tanke på det stora motstånd som finns inom andra EU-länder är detta ”det mest ambitiösa avtal som är möjligt att få igenom”. Dagarna innan mötet fick Romson hård kritik för ett skriftligt uttalande på regeringens hemsida gällande Sveriges ståndpunkt om EU:s klimatmål. ”Snömos”, kallade Jens Holm (V) miljöministerns text.
Så i fredags kom nästa kovändning signerad Romson. MP har tidigare protesterat högljutt mot att Alliansregeringen använt pengar, 13 procent, av biståndsbudgeten för vissa kostnader inom flyktingmottagningen. Sverige har råd med båda, var MP:s besked i opposition. I regeringsställning med ansvar för just biståndsfrågorna räknar MP självt av drygt åtta miljarder kronor, dryga 20 procent, för flyktingmottagande från biståndsbudgeten. ”Ja, det är dagens situation som gör att avräkningen, den del av biståndet som används till flyktingmottagande, har blivit så stor i årets budget”, sade Romson.
Dagens situation. Sedan när har MP brytt sig så mycket om rådande läge och mindre om önsketänkande situation? Jo, sedan partiet bildade regering med Socialdemokraterna. Romson hänvisar till att beslutet om biståndsbudgeten är helt enligt internationella regler. Jaha, var det inte det när Alliansregeringen gjorde samma sak?
Romson har även på det personliga planet (husbåten) visat sig inte leva alls som hon lär. Som minister blir hon tvungen att ta ansvar för såväl sina uttalanden som handlingar. Vi kan bara säga: välkommen till verkligheten, Åsa! Du kommer förmodligen att hata den.