Och verklighetens folk har rätt att bli lämnade ifred av både politiker och vänsterns kulturelit.
Debatten kring hans utspel har blivit hätsk och föranlett KD att lägga ut Frågor & Svar om "verklighetens folk" på sin hemsida. Där kan man läsa följande:
Verklighetens folk är människor som lever sina liv som folk gör mest. Du och jag. Det är alla vi som gjort livsval som vänstern tycker är fel. Som tycker det är okej med familj, att arbeta, ta semester, ha fredagsmys och titta på "Så ska det låta" på TV. Som inte vill att politiker lägger sig i våra liv och vår vardag för mycket och som inte ser varje val i livet som ett resultat av förtryckande strukturer.
KD är hårt pressade. I opinionsmätningarna hamnar partiet farligt nära fyraprocentsspärren till riksdagen. Det är säkert en viktig bakgrund när Hägglund nu försöker överbrygga klyftan "mellan folk och etablissemang".
Helt galen är inte analysen. Att två missnöjespartier, Sverigedemokraterna och Piratpartiet, kan tänkas komma in i riksdagen antyder att en sådan klyfta finns.
Ändå finns det en rad problem med KD:s nya retorik.
Verklighetens folk kan låta som ett inkluderande begrepp, men är inte det. Arbetslösa tycks inte vara inkluderade. Och vilken typ av familj ska man ha? Gills det om man är två kvinnor som har skaffat barn genom insemination? Nej, förmodligen inte.
Hägglund talar om vanliga människor. Men vem är vanlig år 2009? Är det familjen Svensson, familjen al Malik eller ensamstående bögen Peter? Är det storstadsborna eller landsortsborna?
Att luddigt anspela på vad "vanligt folk" tycker är ett klassiskt populistisk grepp som bygger på illusionen att de vanliga finns och egentligen tycker samma sak - om bara någon nedlät sig att lyssna på dem.
KD är inte först ut på den populistiska arenan. Det är SD:s hemmaplan. Föga överraskande har SD-ledaren Jimmie Åkesson berättat att partiet tänker plocka upp KD:s nya begrepp "verklighetens folk" och göra det till sitt (Expressen 14/10). Kanske inte vad Hägglund hade hoppats på.
Och bakom retoriken döljer sig ett djupare problem. Verklighetens folk fildelar, porrsurfar, gör abort och super till ibland.
Men KD är inte något ultraliberalt parti. Stora delar av helt vanliga människors liv vill de definitivt "lägga sig i".
Det är väl inget fel med det. Men retoriken om klåfingriga politiker riskerar att slå tillbaka i ansiktet på verklighetens Göran Hägglund.