Vi kan inte skydda oss hundraprocentigt

Än en gång har en ung man beväpnat sig och dödat andra unga människor innan han tog sitt eget liv. Än en gång ekar frågan "varför".

Kauhajoki, Finland, dagen efter skolmassakern.

Kauhajoki, Finland, dagen efter skolmassakern.

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2008-09-24 00:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Än en gång har en ung man beväpnat sig och dödat andra unga människor innan han tog sitt eget liv. Än en gång ekar frågan "varför".

Finlands liberala vapenlagar besvarar inte "varför", men är en viktig delförklaring till hur det kunde ske. Den 22-årige massmördaren i Finland hade inga svårigheter att skaffa vapenlicens och en Walther P22. Redan efter skolmassakern i finska Jokela förra året sade regeringen att de skulle skärpa vapenlagarna, och nu lovar de att en hårdare lag träder i kraft inom några månader.

Restriktiva vapenlagar minskar risken för att vapen ska hamna i händerna på fel personer, men de är ingen garanti att det inte händer igen.

Skolan och psykvården anklagas för att inte se och fånga upp de störda unga männen. Alla människor som söker vård för psykiska problem måste få snabb och adekvat hjälp, men hur ska hjälpen nå fram till dem som inte själva söker den? Vill vi ha ett samhälle där lärare söker tecken på psykisk störning i varje skoluppsats, där psykologer scannar av skolgårdarna och tvingar dem som står vid sidan av till enskilda samtal?

På internet kan störda personer samlas i grupper som peppar varandra till vansinnesdåd - utan att möta motargument. Men polisen säger att det är omöjligt att övervaka internet.

Medierna har ett ansvar att inte göra glorifierande hjälteporträtt av massmördarna. Stor uppmärksamhet på gärningsmannen kan i värsta fall göra honom till en förebild för andra störda unga män.

Eftersom inga unga kvinnor begår skolmassakrer kanske en del av förklaringen ligger i mansrollen - det krav vissa unga män kan känna att sätta ett unikt avtryck i historien, i kombination med rädslan för att vara svag och medelmåttig.

Det är inte frågan om utan när vi får en svensk skolmassaker, säger Mats Dernevik till Corren (24/9). Han menar att det på varje gymnasieskola finns elever som upplever sig som kränkta och som umgås med våldsfantasier.

Naturligtvis måste samhället göra det som är möjligt för att förebygga skolmassakrer. Vi ska ha restriktiva vapenlagar, vi ska ge skola och psykvård nödvändiga resurser, vi kanske bör sätta några skolpsykologer på att lägga sig i våldsdiskussionerna på internet, medierna ska ha ansvarsfulla redaktörer och vi ska fortsätta att diskutera mansrollen. Men vi lever i ett öppet samhälle och det innebär att vi inte kan skydda oss hundraprocentigt från skolmassakrer.

Det finns många unga män med grandios självbild. De flesta mognar och växer upp till normala män, utan att begå en skolmassaker.

Men de unga män som bestämmer sig för att möta döden tillsammans med så många som möjligt av sina skolkamrater är svårstoppade.

När det öppna samhället och människorna som vill leva möter skolskjutare eller terrorister som inte vill leva har vi tyvärr inte mycket att sätta emot. Vi får kämpa på med förebyggande insatser och försöka visa de unga männen med grandios självbild och stort hat att det finns ett annat sätt att se på världen och mänskligheten.

Läs mer om