När Nato höll sitt senaste toppmöte i Chicago för ett par veckor sedan talade Fredrik Reinfeldt sig varm om vårt samarbete. Samtidigt betonade Carl Bildt att Sverige alls inte var på väg in i Nato. Sverige har som bekant deltagit, och deltar, i flera Natoledda uppdrag. Men vi har aldrig ställt upp på Natos huvudfunktion: Försvar av medlemsländers territorium. Nu visar ett avslöjande i SvD att Sverige i höstas deltog i just en sådan övning. I övningsscenariot attackerades Norge av ett fiktivt land. Resultatet blev att Sverige skickade 48 Gripenplan in i konflikten.
Nu användes inga riktiga förband, det var en ren stabsövning. Men resultatet är talande. 2009 övergav Sverige den neutralitetspolitik som varit allenarådande under hela kalla kriget. Den ersattes med en solidaritetsförklaring som innebär att vi numera bygger vår säkerhet tillsammans med andra.
Med denna förändring i åtanke är övningen inte konstig. Det är bara det att det smusslas och hyschas med det hela. Hur många svenskar har egentligen hängt med i svängarna?
Övningen innebär ytterligare närmande till Nato. Det är viktigt att påpeka att militäralliansen just nu är stadd i stor förändring. USA har aviserat att man tänker omdirigera mycket av sin militära kapacitet till östra Asien och Stillahavsområdet. Men det är inte bara USA:s geografiska omprioritering som påverkar Nato. Allt sedan kalla krigets slut har försvarsutgifternas del av BNP sjunkit i många europeiska länder. De senaste årens ekonomiska oväder har fått politiker att skära ännu snabbare i försvarsbudgetarna.
Nato har, för att tackla krympande försvarsutgifter hos medlemsländerna, lanserat "Smart Defense". Det är ett koncept som innebär att de olika medlemsländerna ska täcka upp för varandras militära brister. Den som betraktar svensk försvarspolitik kan inte annat än tro att vi också håller på att anpassa oss till Smart Defense-konceptet. Under Sten Tolgfors tid som försvarsminister var det uttalat att Sverige ska komplettera grannländernas förmågor med vårt stora flygvapen.
Frågan kvarstår: Varför har de inblandade så svårt att prata om Sveriges närmande till Nato? Kan det vara för att neutralitetstanken sitter så djupt i svenskt självmedvetande att det upplevs som politiskt riskabelt? Kan politikerna ha insett att det är bättre att ställa det fogliga svenska folket inför fullbordat faktum i stället för att initiera en rejäl diskussion?
Sverige tillhör Nato-lägret och det har vi alltid gjort, även när vi var formellt neutrala. Inom en relativt snar framtid bör vi dessutom ta ställning om vi ska bli fullvärdiga medlemmar eller ej. Smygandet och tassandet som dominerat de senaste två decennierna måste få ett slut.