Viktig gendebatt

Hur mycket har samhället rätt att veta om den enskilde individen? Svaret brukar variera beroende på vilket perspektiv som intas. Från ovan brukar det heta att den som har rent mjöl i påsen borde kunna vara beredd att utlämna sig helt. Den motsatta -- underifrånpositionen - brukar vara att den enskilde äger all rätt till information om sig själv.Betänkandet blir förhoppningsvis föremål för en grundlig samhällelig debatt. Det rör ett ämne som alls inte är avklarat i och med en kommande riksdagsbehandling, utan som tvärtom kommer att bli allt mer brännande och moraliskt smärtsamt allt eftersom genforskningen fortskrider.

Linköping2004-03-06 08:02
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det är två extrempositioner. Skall samhället fungera ligger avvägningen någonstans mittemellan.

Men den fart forskningen har gör avvägningen ännu svårare. Vem äger egentligen rätten till information om den enskildes gener, dennes arvsanlag? Kommittén om genetisk integritet överlämnade i går ett betänkande om dessa problem till socialminister Lars Engqvist. Kommitténs anslag ter sig välbetänkta.

En arbetsgivare skall inte kunna kräva genetiska undersökningar av anställda. Man skall över huvud taget inte få forska kring andras arvsanlag. Försäkringsbolag får alltså inte kräva genetisk information av potentiella kunder, annat än i väldigt speciella fall.

Läs mer om