Viktig markering för jämlikhet

Vad har sex- och samlevnadskunskap i grundskolan med jämlikhet att göra? Eller idrotts- och simundervisning?

Foto: Fredrik Persson / Scanpix

Foto: Fredrik Persson / Scanpix

Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX

Linköping2009-06-01 01:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

 Jo, det är i de här ämnena som konflikten mellan föräldrarnas ansvar för barnens uppfostran och barnens rätt till en allsidig skolundervisning ställs på sin spets i dag.

Samhället måste stå på barnens sida. Grundskolan är obligatorisk och alla barn måste ha samma rätt och möjligheter att nå kunskapsmålen. Allt annat är ett svek.

Därför är det en viktig en markering för jämlikhet att regeringen i den nya skollagen vill avskaffa rätten till befrielse från vissa obligatoriska ämnen och inslag i undervisningen.

Utbildningsminister Jan Björklund och integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni skriver på DN Debatt (31/5) att "alla barn [har] rätt till de kunskaper som grundskolan ska ge oavsett om föräldrarna gillar det eller ej".

Syftet är att komma åt problemet med att barn får sin "frihet och skolgång beskurna av hedersrelaterade orsaker". Och att det är ett växande problem tyder en rad undersökningar på:

Nyligen visade en enkät bland Stockholm stads niondeklassare att drygt tio procent av de tillfrågade sällan eller aldrig får delta i ett visst ämne eller inslag i skolan. Oftast rör det sig om idrotts- och simundervisning, men även lektioner i sex- och samlevnad.

Sara Högdins avhandling "Utbildning på (o)lika villkor" från 2006 visar att bland elever födda utomlands får så många som 27 procent av tjejerna och 17 procent av killarna inte delta i vissa ämnen eller inslag i skolundervisningen.

Att önskemålen från föräldrarna om befrielse har ökat framgår också av en undersökning som Anders Lange och Forum för levande historia har gjort. I den säger var fjärde tillfrågad lärare att de har fått önskemål från föräldrar om att deras barn ska få slippa idrotts- och simlektioner.

Den här undersökningen visar även att systematisk frånvaro utan att eleverna har fått dispens är vanlig. Frågan man då måste ställa sig är om regeringens förslag om att avskaffa rätten till befrielse är ett skott över mål. De elever som inte dyker upp på gympan eller sex- och samlevnadsundervisningen i dag - kommer de att göra det bara för att förslaget blir verklighet?

Möjligheten till befrielse tas inte bort helt. Men i fortsättningen ska befrielse bara ges i enstaka utpräglade undantagsfall. Dessutom ska skolan kunna ta till olika organisatoriska och pedagogiska åtgärder för att förhindra att elever hamnar i känsliga situationer. Till exempel särskilda pojk- och flickgrupper i simhallen.

Skolorna har alltså ett stort ansvar när det gäller att försöka komma åt den hedersrelaterade frånvaron. Det är en uppgift som kommer att bli enklare att ta sig an om Björklund och Sabuni får som de vill. Att skolorna tar uppgiften på allvar är oerhört viktigt.

Det är inte acceptabelt att alla grundskolelever inte har samma rättigheter och möjligheter. Eller att jämlikheten skiljer sig åt mellan de som är födda här och de som inte är det.

Citat: "Samhället måste stå på barnens sida."

Läs mer om