* Universitet och högskolor blir självständiga lärosäten i stället för statliga myndigheter.
* De bestämmer själva över strategier och vetenskapliga profiler. De blir också egna juridiska personer och kan ta emot donationer, bilda bolag och stiftelser samt samverka med myndigheter och företag.
* Den statliga finansieringen fortsätter men regleringsbreven upphör. Relationerna mellan staten och lärosätena bestäms i fleråriga avtal. Lärosätena fortsätter dock att stå under tillsyn av JK, JO, Riksrevisionen och Högskoleverket.
Det är några av förslagen i Autonomiutredningen - som överlämnades till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i måndags.
Om de blir verklighet kommer universitetens och högskolornas självstyre och frihet att öka avsevärt. Det vore en välkommen utveckling. För Linköpings universitet och andra högskolor i Sverige.
Som utredaren Daniel Tarschys påpekar på DN Debatt (8/12) kännetecknas svenska lärosäten, liksom andra myndigheter, av centralstyrning och långa beslutsvägar. Samtidigt ägnar de sig inte särskilt mycket åt myndighetsutövning. Däremot lägger de ned mycket möda på att försöka hävda sig i den stenhårda internationella akademiska konkurrensen. Och då underlättar det inte att vara en myndighet.
I Europa växer och fördjupas det akademiska samarbetet. Rörligheten för forskare och studenter ökar. Liksom rörligheten på arbetsmarknaden. I takt med allt fler länder blir kunskapssamhällen satsas det mer och mer på utbildning och forskning. För att kunna stå sig i konkurrensen om pengar och samverkan krävs att man kan agera snabbt och kraftfullt.
Att svenska lärosäten lyser med sin frånvaro i toppen på internationella rankinglistor säger en del om deras handlings- och konkurrenskraft. Regeringen gör därför rätt i att avskaffa myndighetsstatusen. Den frihet det ger kommer även att påverka kvaliteten och bredden inom utbildning och forskning positivt. Lärosätena kommer kort sagt att stå bättre rustade i framtiden.
Men det är först som juridiska personer lärosätena kan ingå avtal, driva kommersiella bolag, ta emot donationer och äga egendom. Att de blir egna juridiska personer är därför en förutsättning för att frihet och självstyre ska bli mer än vackra ord. Och att regleringsbreven ersätts med fleråriga avtal minskar risken för detaljstyrning och politisering, även om det fortfarande är med statliga medel som finansieringen till allra största del kommer att ske.
Den tillsyn som JK, JO, Riksrevisionen och Högskoleverket ska fortsätta med innebär att det som är bra med svenska myndigheter, öppenheten, kan bevaras. Utredningen föreslår också att offentlighetsprincipen ska fortsätta gälla. Farhågorna för maktmissbruk, nepotism och ökad rättsosäkerhet för studenter och anställda är därför överdrivna.
Autonomiutredningen är ett viktigt steg i rätt riktning. För den stora frågan är inte om universiteten och högskolorna får mycket av självstyre och frihet - utan om förslagen räcker.