Samtidigt står det klart att kommunen under socialdemokratiskt styre subventionerade föreningen med miljonbelopp. År 2002 fick föreningen 2,4 miljoner i verksamhetsbidrag. Samtidigt betalade kommunen en alldeles för hög hyra (4,2 miljoner) för bibliotekets lokaler. Det väckte till och med kritik internt inom partiet. Enligt S-ledamoten Anders Peterson i bildningsstyrelsen var årshyran två miljoner för hög (Corren 22/10 och 11/12-2002).
Nu dömer tingsrätten kommunen att betala ytterligare 13 miljoner eftersom hyran inte har räknats upp med index - en dom som är svår att förstå.
Motala kommun är ingen vanlig kommun. Eller rättare sagt: Kommunen har inte fungerat som en kommun ska göra. Härvan med subventionerna är en kvarleva från epoken med 58 års oavbrutet S-styre då kommunen växte samman med den det socialdemokratiska partiet då topparna inom S kunde göra i stort vad de ville utan att behöva betala ett politiskt pris för sina handlingar.
Men 1995 briserade bomben. Kommunens ledande S-politiker hade levt kungligt på skattebetalarnas bekostnad, åkt till Teneriffa med sina fruar, ätit lunch med snaps på Statt och besökt porrklubbar i Köpenhamn. Resultatet av alla avslöjanden blev att sex politiker och tjänstemän dömdes för trolöshet mot huvudman.
Tiden då Motalas politiker levde som brukspatroner är förbi. Ett strikt representationsreglemente har upprättats och avslöjandena under politikerskandalen fungerar effektivt som avskräckande exempel.
Ändå finns det tecken på att en del informella maktstrukturer har levt kvar sedan dess. Bakom de 13 miljoner som Motala kommun kan tvingas betala till Folkets Hus anar man vänskapsband och lojaliteter. Likaså i samrådsmötena med Kommunal inför socialnämndens sammanträden, där misstankar finns om en vilja att sabotera konkurrensutsättningen av äldreomsorgen.
Om Socialdemokraterna återtar makten i Motala finns det risk för att kommunen faller tillbaka i gamla mönster. De S-pampar som dömdes efter politikerskandalen hade täta band med näringslivet. För täta. Oheliga allianser med storföretagen är inte vad Motala behöver för att komma till rätta med arbetslösheten.
Med fortsatt borgerligt styre finns det möjlighet att fortsätta utveckla Motala till en småföretagarkommun. Sedan regimskiftet 2006 har kommunen sakta men säkert klättrat uppåt från bottenskiktet på Svenskt Näringslivs ranking.
De fyra borgerliga partierna, Miljöpartiet och Sveriges Pensionärers Intresseparti har på fyra år kommit en bra bit på förnyelsens väg.
Valet i Motala är oerhört viktigt. Det behövs en politik för hela Motala och som inte bara gynnar vissa grupperingar. Men valet handlar inte bara om sakpolitik utan också om att ge fortsatt stöd åt sexpartialliansen att återupprätta medborgarnas förtroende för kommunen.