Om man har bestämt sig i förväg för att någonting är dåligt så går det naturligtvis att hitta fel och brister. Men den inställningen tycks flera journalister ha läst de nya antagningsreglerna till högskolan, som i dag kritiseras i Dagens Nyheter och Sveriges Radio.
"Krångliga", "stänger dörren", "ökar snedrekryteringen" och "missgynnar handikappade" är några omdömen.
Ingen påminner om hur det har sett ut hittills:
Kurser i blomsterbindning och fotografisk bild har vägt lika tungt som tyska och fysik vid antagningen till högskolan. Därför har landets gymnasieskolor anordnat fler och fler "hobbykurser", medan allt färre elever har valt arbetskrävande men viktiga kurser i till exempel språk och matematik. Med de nya reglerna får eleven extra meritpoäng för betyg i just språk, matematik och andra relevanta ämnen.
Ett eller några års konkurrenskomplettering på Komvux har blivit allt vanligare. Resultatet har blivit en betygsinflation som gjort det svårare för ungdomar att komma in på högskolan direkt efter gymnasiet. Dessutom kan man anta att studiefliten på gymnasiet påverkas negativt när många ungdomar kallt räknar med ett extra år på Komvux. De nya reglerna gynnar gymnasiestudier, eftersom direktsökande från gymnasiet får en egen och väl tilltagen kvotgrupp. (Möjligheten att söka med Komvuxbetyg bör, och kommer att, finnas kvar. De nya reglerna är bara ett försök att etablera en ordning där fler ungdomar går direkt från gymnasiet till högskolan - till gagn för både individernas och samhällets ekonomi.)
Tillsammans med andra nyheter, som krav på godkända baskurser i svenska, engelska och matematik för allmän behörighet till högskolan, är detta de nya antagningsreglerna. Den röda tråden är en strävan att höja ambitionsnivån i både gymnasieskola och högskola, och att göra det lättare för ungdomar att komma in på högskolan direkt efter gymnasiet. Det är svårt att se vad som är hemskt med detta, eller hur det kan anses krångligare än de gamla reglerna som inbjöd till taktikval och extraår på Komvux.