Jas 39 Gripen fyller 20 år i dagarna.
Under de två decennier som har gått sedan Jas-projektet drogs igång har kritiken varit hård. Jas anses vara för dyrt jämfört med att köpa in stridsflygplan från andra länder. Jas-satsningarna anses handla för mycket om arbetsmarknadspolitik och för lite om försvarsmaktsbehov. Försäljningen går dessutom trögt.
Nyligen sa Norge nej till att köpa Jas. Dels på grund av Norges nära relation till USA och dels för att Jas inte kunde konkurrera med amerikanska JSF.
Att affären inte blev av är ett bakslag. Men enligt Allan Widman, försvarspolitisk talesman för fp, överraskar inte Norges beslut. (SvD 8/12)
Jas är ett oprövat kort jämfört med andra plan på marknaden och det beror på att Flygvapnet vare sig har resurser att flyga eller beväpna det stora antal plan som tillverkas. Det har lett till att Jas har blivit ett "industripolitiskt projekt med orealistiska exportförväntningar". Widman menar att regeringen nu måste koppla produktionen av Jas till det som är huvuduppgiften för luftförsvaret: Att vara en garant för landets säkerhet.
Hans lösning på problemet med att försäljningen av Jas går trögt är alltså att dra ned på produktionen. Men det är något av en logisk kullerbytta eftersom Jas svaga ställning på marknaden är resultatet av en försvarspolitik som inte har gett Jas de rätta förutsättningarna att utvecklas och bli attraktivt.