Industrin har stora svårigheter att attrahera ungdomar, berättar Corren i dag på nyhetsplats. Det är ytterligare ett bevis för socialdemokraternas utbildningspolitiska misslyckande.
Metall och teknikföretagen planerar nu ett teknikcollege för att täppa igen luckan som uppstår när ungdomarna inte vill gå de yrkesförberedande, industriinriktade gymnasieutbildningar som finns och som dessutom sällan motsvarar arbetsmarknadens behov. Detta teknikcollege har många drag gemensamt med de lärlingsutbildningar och gymnasiala yrkesutbildningar som folkpartiet en längre tid har efterlyst, till exempel tydlig företagsanknytning och en stor del av skoltiden arbetsplatsförlagd.
Forskaren Jonas Olofsson drar också samma slutsatser som folkpartiet: utslagningen har ökat sedan alla gymnasieutbildningar blev treåriga och högskoleförberedande.
"Utbildningsreformen är ett kapitalt misslyckande", har Olofsson tidigare sagt till Corren. Sedan teoriinslagen ökade kraftigt på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen har andelen ungdomar som hoppar av gymnasiet nästan fördubblats.
Men medan de borgerliga partierna, näringslivet och facken försöker att hitta lösningar på hur yrkesutbildningarna ska utformas för att vara bra och attraktiva, så tröskar socialdemokraterna vidare med utbyggnad av högskolan och att minst hälften av alla ungdomar ska vidare dit.
Man ska akta sig för utbildningsinflation. Kunskap är förvisso en börda som är lätt att bära, men onödig utbildning kostar pengar både för samhället och individen. På individnivå handlar det inte bara om studieskulderna som studenter drar på sig -- vi har också ett pensionssystem där varje år som tillbringas i skolbänken i stället för på en arbetsplats sänker pensionen.
När socialdemokraterna blundar för behoven av yrkesutbildning och rabblar sitt mantra om högskoleutbyggnad ska vi inte heller glömma, att de nyligen försökte att genomföra en reform som hade inneburit en rejäl försämring av gymnasieskolan. Uppdelningen i studie- respektive yrkesförberedande utbildning skulle helt tas bort och de åtta "intressesektorer" som socialdemokraterna i stället ville införa skulle i praktiken ha raderat ut gymnasiet och gjort grundskolan tolvårig.
Det är kanske inte konstigt att ungdomarna väljer bort industriprogrammet, när medierna varje dag rapporterar om varsel och utflyttning till låglöneländer. Men även om behovet av industriarbetare har minskat så finns det fortfarande ett behov.
Hur har socialdemokraterna tänkt sig att det behovet ska fyllas? Vad beror det på att just socialdemokraterna, arbetarpartiet, tycks lida av ett förakt mot yrken som inte kräver högskoleutbildning?
Och vad har socialdemokraterna för planer för de ungdomar som hoppar av gymnasiet? Ungdomar som är skoltrötta eller saknar förutsättningar för teoretiska studier kan ha många andra begåvningar och färdigheter. De har rätt till en högkvalitativ yrkesutbildning som leder till jobb, i stället för ett hopplöst harvande på ett högskoleinriktat gymnasium som de hoppar av i förtid.