En gång i tiden var Sverige ett jordbrukssamhälle. En stor majoritet av Sveriges befolkning var jordbrukare, och ekonomin var hushållsbaserad. Ordet bonde var inte bara en beteckning på en person som bedriver lantbruk – utan en särskild socioekonomisk och juridisk kategori. Privilegier var ärftliga, och samhällets olika grupper hade inte bara olika möjligheter, utan även olika rättigheter och skyldigheter.
Under den senare hälften av 1800-talet hände någonting. Billiga råvaror, kapital och ny teknik banade väg för en ny ordning.
Fabriksskorstenar restes, tåg sattes i rullning och radioapparater började knastra. Sverige industrialiserades – och arbetsmarknaden förändrades. På fyrtio år mer än fördubblades det totala antalet industriarbetare. Denna förändring möjliggjordes tack vare människans egen skapandekraft – men även till följd av liberala reformer. När livsmedelstullarna sänktes och import- och exportförbuden avskaffades kunde mängder av nya företag startas runt om i landet.
Fortfarande under denna tid var arbetsmarknaden dock relativt statisk. Givetvis kunde människor i högre grad påverka sin egen livssituation – men det var inte alltid helt enkelt att klättra uppåt på stegen. Skomakaren blev för det mesta vid sin läst.
Idag lever vi i en annan verklighet och kan bevittna en ny utveckling. Sverige går nu från att vara ett industrisamhälle till att bli ett internationaliserat, digitaliserat och individualiserat tjänstesamhälle. Nya varor och tjänster utmanar etablerade branscher. Vanlig tv tävlar mot streamingtjänster som Netflix, och radio mot Itunes nästan tio miljoner podcasts. De stora taxibolagen konkurrerar med Uber, och hotellen med Airbnb. Ny information och nya idéer har skapat en ny ekonomi, vilken tar mindre hänsyn till regleringar och monopol.
Den nya ekonomin innebär även en ny verklighet på arbetsmarknaden. Människor är plötsligt inte beroende av en anställning på fabriken. För den som vill köra taxi, hyra ut ett rum över helgen eller sälja all världens varor och tjänster är sysselsättning bara några knapptryckningar bort. Du behöver inte bevisa din duglighet för någon annan än personen som du vill handla med. Ur integrationssynpunkt är detta en dröm.
Den nya ekonomin gynnar den enskilda människan så väl som samhället i stort. Det enda orosmolnet är politiken. I tider av förändring ligger protektionism och bakåtsträvande farligt nära till hands; statliga regleringar och utredningar riskerar fortfarande att hindra utvecklingen.
När Sverige för hundra år sedan förvandlades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle möjliggjordes det genom liberala reformer. Utvecklingen kändes med all säkerhet skrämmande även då, men idag är vi glada att vi mötte den med framtidstro och optimism. Nu är den nya ekonomin här – och det är återigen upp till oss om vi vill hoppa på tåget eller stå kvar vid sidan av och titta på.