Uteserveringarna kring Stora torget är åter på plats – ett vårtecken lika självklart som fåglarnas sånger. Varje år i april, när stenplattorna läggs till rätta och möblerna flyttas ut, är det som att vår stad får liv på nytt. Linköping strålar; människorna man möter på stan likaså.
Värmen och ljuset utgör universella glädjeämnen. Hur vi helst njuter av våren är däremot högst individuellt. Vissa ser mest fram emot de varma dagarna och att kunna ta en joggingtur i solen. Andra längtar efter de ljumma vårkvällarna och att kunna ses på just en uteservering för ett glas vin och kanske en cigarett.
Denna sistnämnda aspekt av våren är det inte alla som tycker om – och frågan är hur länge den överhuvudtaget får finnas kvar. Folkhälsominister Gabriel Wikström rustar nu inför en ny tid av förmynderi, och om han får sin vilja igenom kan det innebär femton nya förbud på alhokol- och tobaksområdet.
Det visar rapporten "Förbudsministern" från tankesmedjan Timbro. Wikströms agenda omfattar allt från nya restriktioner inom alkoholförsäljning till förbud mot rökning på uteserveringar. Detta trots att Sverige redan är ett av Europas minst fria länder att äta, röka och dricka i.
Är det verkligen så fruktansvärt om vuxna människor vill dricka några glas vin och ta en cigarett på en uteservering? Givetvis finns det hälsorisker med både tobak och alkohol – men sådana avvägningar måste folk få göra själva, vilket de allra flesta också klarar av. En sen fredagkväll med några glas vin gör också att det känns mer angeläget att ta den där joggingturen på söndag morgon.
Visst finns det även de som inte behärskar måttfullheten. För den med missbruksproblematik spelar förslag som dessa dock föga roll. Troligtvis hjälps sådana individer mer av riktade åtgärder än generella restriktioner. Man kan också ifrågasätta den moraliska riktigheten i att inskränka friheten för alla för att några få inte kan hantera den.
Passiv rökning, då? Ja, visst kan det vara störande med rökande gäster för den som sitter precis vid bordet intill. Om irritation räcker som kriterium för förbud får vi dock förbjuda det mesta. Passiv rökning som sker utomhus kan knappast anses vara en stor hälsorisk. I Linköping har flera restauranger dessutom valt att göra delar av sina uteserveringar rökfria – helt utan politiskt tvång.
Gabriel Wikströms engagemang för andra människors hälsa är säkert genuint, men vägen till helvetet är som bekant kantad med goda föresatser. Restriktionerna som föreslås är inte bara överflödiga och/eller missriktade. De reducerar också människan och hennes fri- och rättigheter till ett streck i en folkhälsokalkyl.
Låt oss påminna oss om att vi inte finns till för att göra någon minister nöjd. Vi lever för vår egen lyckas skull – och våra val är till för att göra våra egna liv bättre och härligare. Om det innebär att möta våren med en joggingtur en söndagmorgon är det för all del bra – men om det betyder ett glas vin och en cigarett i kvällssolen är det faktiskt också helt okej.