Ungefär samtidigt hyllade han Kungliga Patriotiska Sällskapet vid dess 250 års jubileum. Institutioner som dessa kan verka mossiga men jag kom att tänka på vad de betyder idag. Självklart för historia och sammanhållning (vare sig man är rojalist eller inte) men än mer för att hedra människor som gjort betydelsefulla insatser.
Kungliga patriotiska sällskapet bildades på Gustav III upplysningstid då man behövde bekämpa vidskepelse och fördomar, genom att sprida kunskap och bildning. Vägen gick via akademi, jordbruk och näringsliv. Kunskap gav förändringskraft, inte minst när den var rotad i verklighet och där nya rön kunde användas för att stärka landets ekonomi, med sikte på bönder och hantverkare. Värdefulla insatser belönades med priser eller minnesgåvor. Och råd spreds till allmänheten via Hushållningsjournalen.
Kanske fanns denna skrift i Väversunda Sörgård, vid Omberg, där prästsonen Jöns Jacob Berzelius växte upp vid denna tid (född 1779, död 1848). Han är en av de mest kända svenska forskarna någonsin. Hans tidiga intresse för naturvetenskap och experiment höll på att haverera hans gymnasieexamen. Han beskrevs vid Katedralskolan som "en yngling av tvetydigt hopp" och hans klotter lär kunna ses i Domkyrkan än i våra dagar. Han kom dock till Uppsala och studerade medicin.
Under sin studietid försörjde han sig till stor del genom att undervisa andra och började intressera sig för kemi. På Vadstena apotek, där han tillbringade en sommar, lärde han sig att blåsa glas och göra barometrar och termometrar. Han tjänstgjorde som fattigläkare vid Medevi brunn, där utfördes studier av brunnsvattnet, som sedan framlades som magisteravhandling. Han utförde här de första experimenten med att använda elektriciteten som medicinsk behandlingsmetod. Han arbetade hårt, testade teorier, blev respekterad, stiftade Svenska läkarsällskapet, arbetade på Karolinska institutet och moderniserade Naturhistoriska riksmuseet. En mångsidig vetenskapsman.
Berzelius mest kända bidrag är att ha givit grundämnena en- eller tvåbokstavsbeteckningar. Idag uppfattades de jobbiga att plugga in i gymnasiet, men han upptäckte flera grundämnen som kisel och selen. Hans elektrokemiska teori, det vill säga att varje kemisk förening alltid har en positivt och en negativt laddad del, var långt före sin tid. Tänk vilken nytta vi har haft av denne östgöte, inom medicin och kemi – för människors hälsa och för framgångsrika företag och nya landvinningar. Vad hans drivkraft betydde för dåtidens Sverige, in i våra dagar.
Men, det var ingen självklarhet att han skulle bli en forskningens världskändis. Han passade dåligt in i den tidens gymnasium, hans intressen var starka. Så här i tider av studentfirande och skolkommissionsrapport önskar jag att alla i Sverige får en chans att förverkliga sina begåvningar i en skola byggd på kunskapstörst. Att sommarjobben inte bara ger nödvändig kassaförstärkning utan utrymme att lära mer, att testa.
Jo, Berzelius valdes in i flera akademier och fick belöningar och utmärkelser. Han var inte bara östgöte utan också en riktig patriot, en som arbetar för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning.