Det är dels ett uttryck för branschens strukturomvandling. Tidigare har den mest bestått av att gamla förlag säger upp personal och skär och ger ut fler bästsäljare istället för smalare litteratur. Det är mycket glädjande att företag som Storytel, som hittat en helt ny marknad för att tjäna pengar på litteratur, på bara tio år växt sig så starka att de kan köpa en av den svenska förlagsbranschens anrika jättar.
Det är också ett tecken på att sättet vi berättar historier på kommer förändras. Litteraturen, liksom allt annat, förändras ständigt. Via nya media har också nya berättarformer kommit.
Tydligast har detta kanske märkts i true crime-liknande podcaster och dokumentärer som fått enorm uppmärksamhet.
Två exempel är podcasten Serial och den tio timmar långa dokumentären Making a Murderer, som båda fokuserar på en person som hävdar sig vara oskyldigt dömd och som driver dessas fall. I båda fallen dramatiserar upphovsmakarna verkliga fall, med verkliga gärningsmän och verkliga offer. Dokumentärerna har hyllats för att ha lyft upp vad som kan vara enorma justitiemord, men också kritiserats för att vinkla händelseförloppen och skapa skurkar av åklagarsidan och helgon av dömda förövare.
De suddar ut distansen mellan sig själva och sina studieobjekt och låter allmänheten ta del av brottsutredning i enorm detalj. Detaljrikedomen tas som intäkt för ett sanningsenligt berättande och har efter dokumentärernas sändning gett upphov till stora kampanjer för de båda dömda mördarnas frikännande.
Storytel har naturligtvis noterat detta och har sedan tidigare ambitioner att skapa eget material. Att ett företag som skapat sin affärsidé på att göra litteraturen digital kan förvärva Sveriges äldsta förlag på så vis glädjande. Det kommer ge branschen ett nytt liv och driva litteraturproduktionen framåt. Det är inte den enda branschen där det tryckta ordets förutsättningar förändras i grunden.
Inom dagstidningsbranschen kan liknande trender skönjas. Färre och färre människor nöjer sig med att läsa nyheter via en kanal, som dagstidningen. Fler använder i stället samlingsalternativ som nyhetstjänsten Omni, eller läser helt enkelt det som delas på Facebook från en mängd olika kanaler, svenska som utländska.
Problemet är förstås att när människor själva skräddarsyr sina flöden blir de mer vinklade. Den som vill läsa mycket om finansmarknader och hockey kommer snart kunna välja bort snart sagt allt annat, medan den som vill läsa om politik naturligtvis läser fler kommentatorer som bekräftar de egna åsikterna, än tvärtom.
Medielandskapet riskerar således att bli mer segregerat. Fler kommer ha tillgång till enorma detaljkunskaper men missa det andra pratar om. För det demokratiska samtalet kan det få konsekvenser. För litteraturens del är problemet inte lika stort: Människor är alltid i stort behov av underhållande berättelser, de kommer bara se annorlunda ut.
Tidningsbranschen behöver komma i kapp den strukturomvandlingen som blivit tydlig i och med Storytels uppköp av Norstedts. Dessvärre är det få som vet hur.