Mathias Sundin: Varför ska vi skrota nya stridsflygplan?

Sverige har idag cirka hundra JAS Gripen. Dessa har kostat femtio miljarder kronor att köpa och ska nu börja skrotas.

Till skroten? Jas Gripen.

Till skroten? Jas Gripen.

Foto: TT

Politik2016-09-27 16:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det borde klassas som ekonomisk brottslighet, men är precis vad regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna tänker göra.

Är det för att planen är för gamla? Nej, de sista exemplaren rullade ut från fabriken i Linköping för två år sedan. Är de för omoderna, för dåliga? Nej, denna version av JAS Gripen klassas som ett av världens bästa stridsflygplan.

Vad som är anledningen är svår att säga, men kanske en märklig politisk kompromiss. Sverige kommer köpa in sextio nya Gripen-plan de kommande åren, av en ny modell, och för att bli överens om att inte lägga ner utvecklingen av nya stridsflygplan i Sverige blev kompromissen i försvarsförhandlingarna att skrota de vi har nu och banta den delen av flygvapnet till sextio flygplan.

För det första är det ekonomiskt vansinne att skrota nya, fräscha flygplan som skulle kunna fungera väl under många år framöver. För det andra behöver vi ett större flygvapen, inte ett mindre. Jag besökte under förra veckan Saab tillsammans med Jan Björklund och pratade om Liberalernas förslag om att utöka flygvapnet till hundrasextio JAS Gripen. Alltså behålla de nuvarande hundra och köpa sextio nya.

När vi blickar österut ser vi att det är precis vad som behöver göras. Ryssland har redan tagit en rejäl munsbit av Ukraina i form av Krimhalvön och för nu ett krig vid gränsen. Det skulle inte förvåna om de börjar nafsa på baltstaterna också. Det kräver inte militärstrategiskt geni för att räkna ut att ett starkt flygvapen blir oerhört viktigt för att värna svenskt luftrum över Östersjön.

Om vi utökar flygvapnet till hundrasextio stridsflygplan kommer vi behöva fler flygflottiljer. Det finns flera alternativ, men en bör ligga någonstans i Mellansverige. En nygammal flottilj i Linköping är en möjlighet.

Det räcker emellertid inte med ett starkt flygvapen. Sverige behöver snarast gå med i NATO och samtidigt öka försvarsutgifterna till motsvarande två procent av BNP. Så sent som år 2000 låg vi på den nivån, nu är vi nästan nere i hälften, drygt en procent.

Det är såklart inte bara kostnaderna som måste öka, utan just försvarsförmågan, och att bara kasta pengar på försvaret är inte en lösning. Men vi kommer inte ha ett tillräckligt bra försvar när vi lägger så lite pengar som idag. Förra året föreslog jag i en motion till Liberalernas landsmöte, vårt högsta beslutande organ, att vi som parti ska förespråka just två procent av BNP till försvaret. Det gick igenom och det är nu partiets åsikt. I de senaste budgeterna har vi börjat resan tillbaka till ett starkare försvar.

Det första steget är emellertid att inte fortsätta nedskärningarna. M, C och KD tillsammans med regeringen måste förklara varför nya, fräscha och högklassiga stridsflygplan ska skrotas – och stoppa detta vansinne omedelbart. För det är bråttom, skrotningen börjar redan i vinter.