Föreläsningen "Att våga prata om döden" kommer att hållas den 31 oktober i S:t Hans kyrka i Ekholmen samt den 14 november i Berga kyrka.
– Vi märker i samtal med människor att det finns ett stort behov att prata om vad som händer när vi dör, säger Helena. Vi har en föreläsning som heter ”Viktigt att veta när någon dör” tillsammans med kommunen. Där pratar vi om ekonomiska frågor i samband med ett dödsfall och Svenska kyrkans ansvar som huvudman för begravningsverksamheten, det vill säga vårt myndighetsuppdrag som omfattar alla medborgare. I den här föreläsningen vill vi fördjupa kunskapen kring vad som händer vid ett dödsfall och den kommer handla om både praktiska saker och den smärtsamma sorgen som drabbar oss.
– Att tala om och förbereda sig på döden i tanke, ord och handling gör att man blir mer närvarande och medveten i livet, säger Karin. Allt vi har ska tas ifrån oss, det betyder att det vi har är värdefullt och fantastiskt. Livet går inte i repris. Vi gör livet rikt för varandra just här och nu. Den tanken vill kyrkan bidra till att stärka. Det handlar om hopp och närvaro i nuet. Det är och har alltid varit kyrkans uppgift och kallelse.
Varför är kyrkan expert på sorg och död?
– För att kyrkan i flera tusen år har begravt döda, tröstat sörjande och lyssnat på människors längtan efter mening och sammanhang, svarar Karin. Kyrkan har en kompetens som är enorm i att möta allt som har med mänskligt liv och mänsklig död att göra. Vi bär också på ett hopp om evighet och gudsnärvaro. Kyrkan är heller inte rädd för den döda kroppen med allt vad det innebär.
Vad kommer ni att prata om på föreläsningen?
– Jag kommer prata om vad som sker när någon dör, den praktiska hanteringen vid ett dödsfall, berättar Helena. Jag kommer också prata om vilka gravskick som finns och varför det är viktigt att ha tänkt igenom vilket gravskick man vill ha.
– Och jag kommer att prata om det konstiga i att tänka på att man inte längre ska finnas, fortsätter Karin. Om rädslan inför tomheten. Svårigheten i att välja om man ska ruttna i jorden eller brinna i en ugn. Och om allt fint som finns i dödens närhet. Att gränserna ger färg och att livet inte kan byggas på rädsla för döden. Och vad i all sin dar man tar sig till när man vet att någon man älskar och bryr sig om snart ska dö. Hur man ska bete sig så att säga.
Varför är det bra att fundera kring sorg och begravning innan det händer? Kan man inte ta det när det händer?
– Det är alltid bra att ha lite kunskap, menar Karin. Det är klart att man kan slå i en spik med en sten eller skruva i en skruv med en bordskniv. Men nu finns det ju verktyg vi kan använda oss av när vi funderar på och förbereder oss inför död och sorg, precis som vi söker kunskap på många andra områden. Om man står helt oförberedd när död och sorg väller in känner man sig ofta handlös och övermannad, ganska i onödan. Varje människa kan hantera både glädje och sorg av naturen, vi glömmer bara så lätt bort det. Därför behöver vi prata om det. Vi behöver hjälpa varandra att tänka, för det finns inga rätta svar, bara mer eller mindre användbara funderingar. Och tröst och hopp att dela.
Skribent,
Royne Mercurio.
Läs mer om föreläsningen och om hur du anmäler dig på svenskakyrkan.se/linkoping/prataomdoden