Det var förra fredagen som Jordbruksverket konstaterade newcastlesmitta på en gård med 14 000 höns i Linghemstrakten. Inom en mil runt gården har man nu upprättat en skyddszon med restriktioner kring bland annat transporter. I skyddszonens yttre ring ligger en av Sveriges största producenter av värphöns, kläckeriet Swedfarm. Både Jordbruksverkets smittskyddssamordnare Lena Hult och branschorganisationen Svenska äggs veterinär Magnus Jeremiasson är kritiska till lagstiftningen kring newcastlesmittan.

– Ingen tror att Swedfarms produkter är smittade, men reglerna gör ändå att de inte får ut några kycklingar från området. Det beror på bekämpningsdirektivet från EU-kommissionen, som är betydligt äldre än för andra kända fågelsjukdomar. Vi har försökt att påverka så att man ska modernisera direktivet, säger Lena Hult på Jordbruksverket.

Magnus Jeremiasson anser att bekämpningsdirektivet är förlegat.

Artikelbild

| Kycklingar. EU-direktivet kring bekämpning av newcastlesmittan gör att ett äggkläckeri utanför Linköping inte kan leverera de värphöns man har kläckt. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.

– Hade det varit fågelinfluensan, som nog kan anses som en elakare sjukdom eftersom den kan smitta människor, så skulle det ha funnits möjligheter att fortsätta med transporter från det här kläckeriet. Och det beror enbart på att just det direktivet har moderniserats, säger Jeremiasson.

Redaktionen har inte kunnat nå någon på Swedfarm som kan säga hur omfattande detta är för för produktionen. Företaget beskriver på sin webbsida att kläckkapaciteten år 2015 uppgick till nästan 120 000 kycklingar i veckan. Beslutet om skyddszon gäller först i cirka två veckor, sedan tas nya beslut.

– Det betyder att man kan bli tvungen att ta bort kycklingarna, alltså skicka dem på destruktion, sedan måste de antagligen stoppa inleveranserna av ägg för kläckning ett tag. I slutändan betyder detta troligen också att många äggproducenter inte får sina kycklingar, konstaterar Lena Hult.

EU-direktivet om bekämpning av newcastlesmittan bestämmer inom vilka ramar Jordbruksverket kan verka.

– Det står vad vi får ge tillstånd för. Och det är att skicka ut djur direkt till slakt. Men de här djuren ska inte till slakt. Det är värphöns. Vi har haft diskussioner med kommissionen men vi ser inte att vi kan göra något i dagsläget. Och även ett undantag skulle troligtvis ta tid att verkställa, säger Lena Hult.

Hon tar fram ett hypotetiskt scenario, att Jordbruksverket helt enkelt struntar i EU-reglerna och gör ett undantag. Det skulle kunna äventyra handeln i hela EU.

– Det skulle ge fel signaler. Då finns risken att tredjeländer spärrar av Sverige för export, eller hela EU. Vi skulle ligga pyrt till bland andra EU-länder. Därför finns inget utrymme. Det är en balansgång.

Jordbruksverket har redan beslutat om exportförbud för fjäderfäprodukter från Linköping och Norrköping på grund av smittan. Det finns ingen stor export från det här området. I stället är förbudet en signal till länder utanför EU. En ny EU-förordning om djurhälsolagar träder i kraft 2021. Den håller man nu på att fylla med innehåll.

– Vi är säkra på att det blir förändringar tilll 2021. Kommissionen kommer att ta tag i direktivet om newcastlesmittan med största sannolikhet, säger Lena Hult.

Vi har sökt Swedfarms vd Pierre Carmefeldt för en kommentar. För en dryg vecka sedan sa han till redaktionen att han hoppades på ett undantag. Swedfarms styrelseordförande, Daniel Kaplan, hänvisar tillbaka till vd:n.

– Jag har inte fått några signaler om att det skulle vara någon fara för produktionen. Ett stopp på 1–2 veckor klarar vi. Det som har kommit in får man i så fall destruera på äggnivå, och sedan inte kläcka fler, säger Daniel Kaplan.