Deltog i samtalet gjorde Dagens industris politiska redaktör PM Nilsson, Ola Alterå, Sustainable innovation, och Anna Wolf, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Uppgörelsen blev klar för en knapp månad sedan. Energipolitiken och kärnkraftens framtid har varit en fråga som debatterats hårt i 40 år. Målet är nu hundra procent förnyelsebar el fram till 2040. Dock inget stopp för kärnkraften. Däremot slopas effektskatten på kärnkraft. Och samtidigt lyfter man fram förnybar el och nya tekniska lösningar.
Sammantaget gör många analysen att uppgörelsen innebär att kärnkraften inte längre är en lika het potatis i svensk politik. Ibrahim Baylan:
– Men det var lika viktigt för mig att få stöd för den förnybara energin. Om vi inte hade hittat lösningar för kärnkraften, och den hade klingat av med alla investeringar som krävs. Då hade stödet för förnybar el dött ungeför samtidigt. Då hade vi hamnat i det värsta av scenarior med varken det ena eller det andra. Och med en ganska låst riksdag dessutom, sa Ibrahim Baylan.
Alla i panelen var rörande överens om att uppgörelsen är bra, fast ur lite olika perspektiv. PM Nilsson från Dagens Industri:
– Det här ger förutsättningar för kärnkraften att fortsätta. Man är väldigt skarp i skrivningen. Det finns inget stoppdatum. Det ser ut som att den politiska risken för lång tid framåt är borta. Den svenska politiska miljön har varit besvärlig att orientera sig i om man vill investera i kraft. Sedan kan man diskutera om sol och vind kommer att slå sönder prisbilden.
Anna Wolf, sakkunnig på Naturskyddsföreningen, gjorde en annan tolkning:
– Det här är väldigt positivt. Det är viktigt att fokus läggs på att vi har en överenskommelse om hundra procent förnybart till 2040. Det betyder slutet för svensk kärnkraft, säger Anna Wolf, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Louise Trygg, professor i energisystem vid Linköpings universitet, välkomnar samsynen.
– Långsiktigheten är otroligt efterlängtad. Hela arbetet med energikommissionen har inneburit en kunskapshöjning i branschen. Nu har vi färdplanen. Nu gäller det att fylla den med energieffektiviseringar och teknikutveckling.
Hon påpekar att svenskarna får underkänt när det gäller effektivisering och användning av elen.
– Där är vi sämst i klassen. Tomgång och elvärme. Elen ska användas där den behövs, inte till uppvärmning. Det måste bli attraktivt för konsumenterna, med andra alternativ. Man måste visa att det här är kopplat till pris och till klimatpåverkan. Jag är väldigt ivrig i att få se hur vi ska jobba med effektiviseringarna, sa hon.
Liberalerna är inte med i uppgörelsen. Och skälet till det tror Ibrahim Baylan är diskussionerna kring den förra uppgörelsen som innebar privata åtaganden och effektskatt på kärnkraft.
– Men i dag är det väldigt få som tror att någon kommer att bygga kärnkraft på de villkoren med enbart helt privata åtaganden.
Ibrahim Baylan beskrev hur den kom till i Energikommissionen:
– Jag tror inte att det hade varit möjligt om vi hade suttit fast i våra partiprogram. Uppgörelsen innehåller inte allt. Men den är så balanserad att den kommer att hålla över valåren. Man har raljerat lite över alla workshops och seminarier och studiebesök i hela Sverige och bland annat Tyskland. Men det har hjälpt oss, sa Baylan.