Sehr schön? Ja, visst ser jag Åsunden
Vätternrundan har man förstås hört talas om. Glan Runt likaså. För att inte tala om Tour de France. Självklara höjdpunkter, om än av olika dignitet, för den som hellre trampar sig fram längs vägen.
Foto: Tillfälliga fotografer
i ett försök att få besökarna att cykla snarare än att köra bil. Kartan, som bygger på kommunens fritidskarta, tipsar om flera olika cykelturer: Byrundan, Trollrundan, Stångårundan, Åländern Runt, Kvarnrundan, Kisa-Tidersrum Runt samt paradnumret Åsunden Runt. Den sistnämnda rundan är den längsta och mest utmanande.Cykla kan alla
Sommarbilagans cyklande reporter väljer naturligtvis Åsunden Runt och stämmer träff med Magnus Johansson vid busstationen i Kisa. Det är Magnus som ska stå för cykeln. Han driver företaget Aktiv Fritid och har sin bas vid sjön Övre Föllingen sju kilometer från Kisa. Alldeles intill ligger Pinnarps camping. Aktiv Fritid hyr, bland annat, ut cyklar, kanoter och kajaker och ser gärna lite friluftsverksamhet i den granna Kindabygden.- Cykla kan alla, säger han när vi ses. Det finns turer som passar alla. Man behöver inte välja den längsta. Har man barn med sig finns det kortare varianter. Jag hoppas att den nya cykelkartan gör att intresset ökar. Fortfarande hyr jag mest ut kanoter. Men vi har ett paket där man kan cykla ut, övernatta och sedan paddla tillbaka.I stallet har han både mountainbikes och 21-växlade tandemcyklar.För Sommarbilagans räkning har han dock valt ut en sjuväxlad damcykel. Den blänker vackert röd i solskenet och är utrustad med både cykelkorg och packväskor. Tour de France-känslan, i den mån den någonsin funnits, mattas snabbt när ekipaget lämnar Kisa och styr norrut, mot Rimforsa. Det här kommer att gå stadigt snarare än snabbt.Slipper trafiken
Väg 34 är hårt trafikerad men ganska snart tar kartan sikte på en liten parallell väg intill 34:an. Man slipper den tunga trafiken och trampar mellan gårdar och skogsdungar. Damcykeln rullar lätt men det knakar oroväckande om växlarna när det läggs på lite tyngd i motluten. Ska växeln rasa? Ska man ta det vackert? Eller är det bara ett oljud man får vänja sig vid?Vid Slätmon är man ute en stund på stora vägen igen innan det är dags att svänga av på nytt, nu ned mot Åsunden. Efter en kuperad passage genom skogen syns sjön för första gången under rundan. Via Håkantorp når snart det lustiga ekipaget Rimforsa.Det har tagit en timme att cykla de två milen och nu är det dags för lunch. Frågan är bara var. Inget passande näringsställe dyker upp i blickfånget och i stället blir det en raid i den lokala matbutiken. Mackor, yogurt, något att dricka och bananer blir kosten som sedan högtidligen intas under bron där Åsunden övergår i Kinda kanal. Flera båtar passerar och det vinkas och hälsas.Byggd i gråsten
Efter Rimforsa styrs kosan söderut. Landskapet är öppet och intagande. Stora gårdar och enstaka traktorer på den behagligt jämna vägen. Damcykeln knackar och knakar när Skedevid, Tjärstad och Hägerstad betas av. Kartan pekar ut de lokala sevärdheterna och Hägerstad gamla kyrka från 1200-talet, byggd i gråsten, fotograferas omsorgsfullt under en kort rast vid vägkanten.Känslan av att både vägen och tiden är oändlig är stark och det är underbart att bara rulla i sin egen takt utan stress eller tider att passa. Avkopplande och även om det handlar om att trampa är den fysiska insatsen nära nog minimal. En långsammare variant av den frihetskänsla filmen Easy Rider ville förmedla för en massa år sedan. Här är vägen och turen det viktiga, inte målet.Folktom pärla
Vid Oppeby ställs man inför ett T-kors. Det blir skarpt vänster och sedan, efter några kilometer utmed vattnet och in
i skogen, skarpt höger. Efter en stund nås Björkfors som på en skylt lanserar sig själv som "Kindabygdens pärla".Det är dock folktomt och den välkända nostalgimacken är stängd. Den gamla BP-skylten smäller i vinden och på en liten lapp står ett telefonnummer om man vill ha en rundtur. Det vill man inte, man vill ut på vägen igen och nu är det dessutom inte långt kvar till det förbokade natthärbärget.Ryda Jakt & Fiske drivs av Lars och Wivi Wiström med hjälp av sonen Henrik och hans familj. Gästerna kommer från Holland, Tyskland och Schweiz för att jaga, fiska och njuta av det onaturligt vackra landskapet. Det finns 28 bäddar och Sommarbilagans reporter tar plats i den nya "Gäststugan" intill huvudbyggnaden. Cykeln parkeras mot husväggen.- Cykel?, säger Wivi Wiström med förvånad min. Några sådana gäster har vi inte haft förut. Du är den förste. Däremot börjar husbilar från Holland bli allt vanligare.Cykelturen har nu pågått i fyra timmar och det är skönt att slippa sadeln för ett tag. Ett dopp i sjön, en stund på bryggan och ett mål lagad mat blir ett bra slut på en lika bra dag.Startskottet i morgon går i gryningen.Starten blir, visar det sig, något försenad men det är ändå tidig morgon när undertecknad börjar cykla igen. Ut på vägen och vidare söderut. Vid utsiktsplatsen vid Boda blir det några bilder över sjön medan bautastenen vid Härna passeras utan att farten bromsas upp det minsta. Sommarbilagans reporter känner sig nu som en tourcyklist och pinnar på mot Hycklinge så att kedjan glödgas. De sju kilometerna mellan Hycklinge och Horn trampas längs stora vägen och det är befriande att svänga in på ett mindre och lugnare avsnitt i Horn.62 meter djup
Råsöbro är nästa delmål.Där är man oroväckande snabbt och tar en lång paus alldeles vid brofästet. Här är trafiken tät - mycket tung trafik över bron - men ett bra tillfälle att fundera en smula över denna sjö man just rundat. Det är på sätt och vis en märklig sjö med mängder av vikar, smala sund och små passager som tycks försvinna i det oändliga. Inte lätt att få grepp på. Smalast tycks den just vid Råsö. Men den är 62 meter som djupast och välfylld för den som vill fiska.För den som vill cykla är den förstås också ett fynd. Väl tillbaka i Kisa kan cykeln överlämnas till Magnus Johansson igen. Den knarrar in i det sista men inte ens det kan störa bilden av absolut njutning på två hjul.
Så jobbar vi med nyheter