Uppskattningsvis 60 personer bänkade sig på onsdagsförmiddagen för att plocka för sig av kaffebrödet och tårtorna när Hjälptruppen ordnade traditionellt kafferep. Förutom småkakorna – sju sorter, så klart – har de sex damerna i Hjälptruppen också bakat kringlor och skorpor, ambrosia- och toscakaka, samt marängtårta, budapestrulle, gräddtårta och kanslitårta. Två dagar har det tagit för dem att få alltsammans färdigt.
– Vi lägger ner mycket jobb, men det är väldigt skojigt. Vi gör ju det här tillsammans, säger Mona Herge.
Märta Andersson håller med:
– Det är också roligt att känna att det är så uppskattat, säger hon.
Traditionellt ses ju kafferep som en sysselsättning för kvinnor, men vid ett av borden sitter till största delen män. Kakfatet är utplockat, men inte tomt. De finska pinnarna har gått bäst.
– Det var jättegoda kakor det här, men det blir lite mäktigt. Jag valde bort drömmarna och bondkakorna, säger Karl-Erik Larsson som inte vill bli för mätt innan det är dags för tårta.
Uno Larsson tvärs över bordet lyfter fram gemenskapen runt kaffedrickandet.
– Det är samvaron som är det fina, säger han.
Det här är fika med mycket tradition. Mona Herge ger en kort förläsning om kaffedrickandets historia, hur kafferepen växte fram och vad som var brukligt vid bjudningarna. Den finaste duken skulle ligga på bordet, det sötaste porslinet plockas fram och så skulle det vara kaffegrädde i snipan, inte mjölk.
– Men det har vi, säger hon.
Småkakorna varvas med allsång och småprat. Så småningom är det dags för finalen: tårtorna.
Birgitta Carlsson sitter med en bit gräddtårta. Klockan börjar så smått närma sig lunch, men hon har planerat sin dag så att inte det ena ska krocka med det andra.
– I morse blev det bara lite yoghurt, och till lunch får det bli nyponsoppa och knäckebröd. I eftermiddag ska jag på ett annat kafferep på Östergården, säger hon.
Mobiltelefonen har hon lämnat hemma för att inte bli störd.
– Jag har sagt till att jag inte vill ha några sms när jag är här, säger hon och skrattar.