Solen lyser in i rummet på Björkbackens äldreboende. Det är en vacker dag och Hervor, som sitter i en bekväm fåtölj vid fönstret, blickar ut över en vacker skogsdunge.
– Det är fint här. Jag är så tacksam över att bo här. Flickorna är så snälla här, ja det är fantastiskt.
Vi har setts förut. Inför Hervors 95-årsdag träffades vi i bostaden på Östantorpsvägen och talade om uppväxten i Skåne. Hon föddes i Ystad, där fadern Nils Egnell, med rötter i Östergötland, var ryttmästare på kungliga Skånska Dragonregementet.
I rummet på Björkbacken finns en bild på Nils, där han på en mörk häst är mitt i ett språng över ett hinder av kraftiga björkbommar. Han var en skicklig ryttare, belönad med flera priser.
Någon ryttare blev det inte av Hervor. Jo, hon klarade barndomens barbackaritter hos släkten i Östergötland, men föll av när sadeln lades på.
När regementet i Ystad lades ner flyttade ryttmästarfamiljen till Malmö.
Ett stycke utanför Malmö ligger Alnarp med sin långa historia som lantbruksuniversitet. Hit kom den unge Halvar Danils för att studera.
– Vi träffades när det var dans och fest. Han hade bestämt sig att att gifta sig med mig.
Så blev det. 1938 hölls bröllopet i St Petri kyrka i Malmö. Hervor bar den myrtenskrona som hennes mor Vera burit. Bröllopsresan gick till Paris. Halvar körde genom Europa, alltmedan det byggdes skyttegravar.
Minnesbilderna är tydliga. Hervor berättar med inlevelse om den trygga barndomen, om resorna med nattåget från Malmö till Östergötland.
– Mormor kom med ett paket smörgåsar till stationen. Det var de godaste smörgåsar man kan tänka sig. Det var gurka på, inga tomater för de hade inte kommit än.
Vi pratar om ungdomstiden i England, om smokingmiddagar, om barnen och moderskapet och om livet i stort.
– Jag är en mycket nöjd och tacksam 100-åring.
Trots att Hervor går mot sin 101-årsdag är hon klar. Hon följer nyheterna i teve och i Corren, som hon läser tillsammans med sina barn. Hon resonerar gärna om aktuella händelser.
Håret är vällagt och kinderna släta. Hon är frisk och utan krämpor, så när som på benen som blivit trötta med åren.
Inte kan du vara 100 år?
– Tack. Jag har inte gjort något särskilt för att bli så gammal och aldrig drömt om det. Men plötsligt var jag 100 år och snart 101.
Fyra barn har det blivit, tre döttrar och en son. Hervor har elva barnbarn och tolv barnbarnsbarn.
Vi bläddrar vidare bland minnen. Den unga familjen Danils flyttade till Strängnäs, därifrån till Linköping och 1948 till "lugna, sköna" Åtvidaberg.
Hervor var en av få kvinnor som spelade golf i Åtvidaberg. Hon var en duktig spelare och hade ett starkt engagemang i golfklubben. Hon ledde även Lotta-kåren i Åtvidaberg.
På tisdag fyller Hervor Danils 101 år. Jag undrar hur man bär sig åt för att bli så gammal. Dottern Charlotte Wedenberg, som suttit med under vårt möte funderar.
– Mamma har varit mycket på golfbanan, det har säkert varit bra. Och så tar mamma ett glas vin om dagen.
Hervor är snabb.
– Ett halvt glas bara, det är gott till maten.
Hervor uppskattar också ett glas champagne ibland. Det blir nog det ett glas bubbel på tisdag.