Alltfler elever behöriga till gymnasiestuider

– Vi är på väg åt rätt håll, konstaterar Hans Grimsell.

Han lutar sig mot betygsstatistik över andelen elever i nionde klass som är behöriga för gymnasiet, det vill säga har godkänt betyg i de åtta ämnen som krävs för yrkesförberedande program. (För studieförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen).

– Utifrån höstterminens betyg, som historiskt sett brukar att öka under vårterminen, tror vi att vi kommer få 85 procent av eleverna behöriga till gymnasiet.

Det är mer än de 80 procent av fjolårets nior som klarade behörigheten förra året.

– Det är en svag ökning, men ändå en ökning.

Tillfredställelsen över prognosen för niorna grumlas av att bara hälften av årets elever i åttan i nuläget skulle klara behörigheten.

– Det är ett bekymmer och en utmaning. Årets åttor har inte riktigt haft med sig grundläggande kunskaper. Vi försöker kompensera det nu och har satt in extra resurser för att få så många som möjligt att komma ifatt. Årets sexor och sjuor däremot har goda resultat.

För 2016 har barn- och utbildningsförvaltniongen satt som ett mål att få fler elever att få behörighet till gymnasieskolan och ta sig genom den. Utgångspunkter är att ge eleverna goda framtidsutsikter.

– Vi ser att vi måste fokusera på detta i hela systemet, ända från förskolan och ha hela organisationen med. Därför har vi haft gemensam uppstart för språkutvecklande arbetssätt. Det är vikigt att alla känner sig delaktiga.

Åtvidabergs skolor har under de senaste åren haft fokus på ökad måluppfyllelse. Flera åtgärder bedöms ha haft effekt.

Bland dem finns språkutvecklingsprojekt Läslyftet, utbyggnad av skolbiblioteksverksamheten, skoldatateket och IT. Alléskolan har infört lovskolor under påsk- höst- och sommarlov och erbjuder läxstöd efter skoltid.

– Läxstödet är en öppen verksamhet. Det kan göra läxläsningen lugnare för elever som kanske har det stökigt hemma.

Genom att senarelägga betygssättningen på vårterminen i årskurs sju och åtta har antalet skoldagar med fokus på studier ökat. För åttondeklasserna har organisationen för prao förändrats. Halva klassen stannar kvar i skolan och får halvklassundervisning.

För niorna finns alternativet "inför nationella prov" under elevens val.

För skolchefen finns flera utmaningar. En rör rekrytering av lärare.

– Vi har god behörighet, men vi ser att rörligheten bland lärarna ökat. Det gäller både i regionen och i landet. Vi får jobba mer med att rekrytera och behålla duktig personal. Till syvende och sist är det lärarna som påverkar eleverna och avgör kvalitén på vår verksamhet.