Hemma hos Sissi Stahli i Björsäter är trädgården full av skulpturer i lera, som denna som fått namnet "Syskon". "Konsten är mitt bidrag till samhället. När människor kommer hit just när träden blommor och himlen är blå, så hör jag dem skratta och prata. Man blir glad."
Hos fotografen Per Erik Gustafsson i Björsäter kan man stanna länge och lyssna till berättelser om hans reportageresor. Dessa är från vulkanutbrottet på Surtsey, Island. "Jag åkte dit för Kvällsposten i april 1964. Vi åkte ut med fiskare och tog bilder på en kilometers avstånd". Han kom hem från äventyret med både bilder och kamera i behåll. Värre gick det för fransmännen som kom för nära ön. Båten kapsejsade på väg därifrån. All utrustning och film sjönk till havets botten. Jodå, det gick bra för fransmännen, de blev upplockade av fiskare.
Nioåriga Femke Malm Schildt från Årsta i Stockholm säger att hon vill bli bättre på att rita. På konstrundan samlar hon inspiration och blir glad när Britta Augander på Ateljé Artiga lånar ut block och pennor.
På samlingsutställningen i Mumslokalen visar Sture Nyberg en "Ölgås", en utveckling av ett gammal dryckeskärl i Norden, berättar han. Ateljén ligger bara ett stenkast bort, på Verksgatan. Där visar han konsthantverk i trä. "Jag tycker att det är kul att utveckla vad naturen själv har formgivit", säger han.
Hos Gunnar Östlund i Omsbacken, vid Valsinge utanför Björsäter finns det isbjörnar både i makrillburkar och på målningar. Hans konst är lekfull, men rymmer också ett allvar: "Nordpolen håller på att försvinna, mina isbjörnar handlar om miljö och klimat", säger han.
Dana Wunsch, som flyttade från Österrike till Björsäter för fyra år sedan, har studerat dekorativ design på konstfack i hemlandet. På konstrundan visar hon olika tekniker, bland annat i textil, men också tanken om att använda objekt för att berätta och synliggöra historier. Denna handlar om Annie Weber, som vid sin bortgång efterlämnade en liten mugg som Dana tagit hand om.
Lena Djurström i Björsäter broderar varje dag, gärna fåglar. Hon skojar och säger: "Jag har drabbats av fågelinfluensa". Varför blev det fåglar? "För att de är väldigt roliga". Varför broderi? "För att jag inte kan måla eller rita, och för att det är så mjukt och fint material att jobba med.
Ludwig Irander, tio år från Skänninge, är en riktig bokslukare. Han, eller rättare sagt mamma Caroline Irander, köper ett broderat bokomslag hos Lena Djurström. Med på rundan är också Ludwigs bröder, Henning och Theodor.
Inne i ateljén hos Sissi Stahli har hon en samling "Typer" i en gammal typlåda. "Jag gör dem av lera som blir över", säger hon. Ingen typ är den andra lik.
Gunnar Östlund har ett partytält med målningar och träsniderier. Hans fantasifulla motiv är fyllda med berättelser. Den röda termosen som återfinns på många av hans målningar har en egen historia: "Jag såg en röd termos i en granplantering. Sedan dess har jag låtit den vara med. Den röda färgen fungerar som en signal."
Caroline Blixt följer kommunalrådet Joakim Magnussons invigningstal med skissblock och penna. Hon noterar: "Föredömligt kort och bra tal". Hon har själv varit med som utställare på många konstrundor, men deltar inte i årets annat än som besökare: "Det är kul att åka runt och se andra också", säger hon.
Lena Djurström och Dana Wunsch är grannar, till och med väldigt goda grannar. "Vi har blivit som adpoterade av Lenas familj", säger Dana. Nu ställer de både kvinnorna ut tillsammans hemma hos Lena.
Caroline Blixt följer invigningstalet på eget vis. Över 100 personer var på plats i Mumslokalen när årets konstrunda invigdes.